Varför behövs förpackningar?

Förpackningens främsta syfte är att bevara kvaliteten på varan och skydda mot skador under transport och lagring. Sedan ska förpackningen locka till köp, därför spelar utseendet roll, liksom funktionen. Förpackningen ska vara lätt att öppna och i vissa fall även vara enkel att försluta. Dagens komplicerade distributionssystem med många omlastningar kräver samtidigt tåliga, stapelbara förpackningar. Slutligen ska förpackningen helst gå att återanvända eller återvinna.

Vad görs livsmedelsförpackningar av?

Papper, glas, aluminium, plast och plåt är de vanligaste materialen som förpackningar görs av. För mjölk, yoghurt, juicer och en del andra drycker är en kombination av papper och plast vanlig. Plastskiktet inuti skyddar och håller vätskan på plats. Plåt används vanligen för konserver och är ett bättre alternativ till resurskrävande aluminium.

Plast är förutom papper det dominerande materialet. Användningen ökar och ersätter allt fler förpackningar av papper och glas. Samtidigt växer kritiken. Råolja som plastförpackningarna görs av är en ändlig resurs. Plast är inte biologiskt nedbrytbar. Sopbergen växer och gigantiska mängder plastavfall cirkulerar i världshaven och skadar miljön. Intensivt forskningsarbete pågår för att ersätta den oljebaserade plasten. Ett alternativ är plast som görs av stärkelseprodukter, potatis, majs och sockerrör. En sådan plastförpackning har en symbol som talar om att den går att kompostera.

Hur mycket påverkar förpackningar miljön?

Många betraktar förpackningar som resursslöseri. Istället ökar de hållbarheten och hjälper till att minska matsvinnet. Enligt förpackningsindustrin sparar förpackningar mer resurser än de förbrukar. Förpackningens andel av varans miljöbelastning och pris varierar från 1-2 procent för kaffe, till 95 procent för vatten på flaska (enligt livscykelanalyser av 100 varor som ICA-koncernen gjort i samarbete med SIK). Branschen har också utarbetat standarder för att värna miljön vid tillverkning och utformning. Sverige och Kina har nyligen inlett samarbete för att skapa motsvarande globala regler kring miljö och förpackningar.

Pappersförpackningar är oftast bäst ur miljösynpunkt. De ger lägst utsläpp och är enkla att återvinna, förutsatt att de är väl tömda. Glasförpackningar ger låga utsläpp av växthusgaser vid tillverkning men desto mer under transport eftersom de är tunga och skrymmande. Importerat eller långfraktat vatten, öl, saft, sylt och marmelader i glasflaskor eller burkar ger stora klimatavtryck, trots att glaset är enkelt att återvinna. Aluminium, som är vanligast i öl och läskburkar, kräver mycket energi att tillverka och orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Även ozonskiktet kan påverkas. Återvunnet aluminium innebär lägre utsläpp men mildrar bara marginellt skadorna på miljö och klimat. Oljebaserad plast skadar också atmosfären vid tillverkning och är inte biologiskt nedbrytbar. PET och polystyren orsakar mest utsläpp per kilo material. Men det största miljöproblemet är den växande mängden plastavfall och tillsatser av ämnen som kommer ut i kretsloppet tillsammans med plasten. Att källsortera så mycket plast som möjligt är viktigt för miljö och klimat. En PET-flaska kan exempelvis återvinnas sju gånger innan den är utsliten och går till förbränning. En kilo återvunnen plast minskar utsläppen av koldioxid med två kilo.

Det är viktigt att komma ihåg att innehållet i förpackningen oftast påverkar miljön betydligt mer än förpackningen själv. Matsvinnet i hela livsmedelskedjan bör därför minskas så mycket som möjligt

Vad skulle hända om vi inte förpackade till exempel grönsaker?

Potatis, morötter eller tomater som kommer från odlare nära butiken säljs ofta i lösvikt. Det är när frukt och grönsaker fraktas lång väg tillsammans med andra varor som förpackningen behövs. Dels för att grönsaken inte ska skadas men också för att den ska hålla längre. En brittisk undersökning (www.incpen.org) visar att en färsk gurka håller sig färsk i två veckor om den har en tättslutande plastfolie. Utan plast skulle den bara hålla i cirka två dagar. Packdatum ska tydligt anges på förpackade grönsaker liksom på övriga livsmedel. Att ekologiska frukter och grönsaker oftare är förpackade, beror på att reglerna kräver särhållning. Det ska inte gå att blanda billigare konventionellt odlat med ekologiskt.

Vad gör man med använda förpackningar?

Företagen som tillverkar förpackningarna har också ansvar för att de samlas in och återvinns. Enligt det svenska producentansvaret, som bygger på ett EU-direktiv, ska minst 60 procent av förpackningsavfallet återvinnas. I stapeldiagrammet här intill kan du se hur mycket som återvinns i Sverige i förhållande till regeringens mål.

Enligt EU-direktivet ställs särskilda krav på utformningen av livsmedelsförpackningar. Exempelvis får återvunnen plast inte användas till nya emballage för mat. I Sverige ansvarar Livsmedelsverket för att reglerna efterlevs. Mjukplast som också ska samlas in blir nya soppåsar eller används som bränsle. Förpackningar av hårdplast är eftertraktade och exporteras för återvinning, bland annat till Indien.

Källor/Läs mer

Förpacknings- och tidningsinsamlingens (FTI) hemsida