Vi köper mat för cirka 160 miljarder kronor om året och kastar en tredjedel. Ett gigantiskt slöseri med resurser och onödig belastning på miljö och klimat. Alla syndar, från bonden till industrin, handeln och hushållet. Mest svinn sker i hemmen. Med bättre planering och hushållning skulle råvaruproducenterna kunna få bättre betalt för högre kvalitet, transporterna minska och mark bli över för att odla annat, exempelvis energigrödor att värma bostäderna med.

Svinn i hemmet

Uppskattningsvis kastar varje svensk 100 kilo mat under ett år. Det blir 900 000 ton mat eller mellan 10-20 procent av all mat som köps hem. Produktion av all den maten har orsakat växthusgaser som motsvarar utsläpp från cirka 700 000 personbilar eller 460 000 oljeeldade villor under ett år (= 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter).

En del av svinnet är oundvikligt och består av till exempel ben, skal, skinn och te- och kaffesump. Men cirka tre femtedelar av det som kastas är onödigt matavfall. Förutom matrester, som man inte har lust att spara för att äta senare, kastas bröd, ris, pasta och potatis samt frukt och grönsaker som lagrats på felaktigt sätt eller för länge. Rester eller för gamla mejeriprodukter hälls rakt ut i vasken. Barnfamiljer kastar mycket tillagad mat som blivit kvar på tallrikarna. Efter storhelger kastas mycket mat som upplevs som ofräsch efter att ha åkt in och ut ur kylskåpet under flera dagar. Handelns kombinationserbjudanden om fler av samma färskvara till lägre pris lockar till onödiga köp som inte går åt. Passerat bäst-före-datum är ett annat skäl att kasta. Många förpackningar är konstruerade så att de inte går att tömma helt. Det som blir kvar är också svinn. Vissa hushåll anser sig ha råd att kasta och tycker det är pinsamt att spara rester.

Svinn i butik

Matkedjorna slänger över 100 000 ton mat värd cirka två miljarder kronor årligen. Det har deras egen organisation, Svensk dagligvaruhandel, räknat ut. Vanligaste orsaken är transport- och lagringsskador eller att fel vara eller för mycket av en viss vara köpts in exempelvis vid storhelger eller i samband med olika kampanjer.

Kunderna förväntar sig välfyllda hyllor. Breda sortiment med flera fabrikat och varianter av samma slags vara leder ofta till överblivna varor med utgånget datum - som kastas. Hyllor som bara fylls på och inte cirkuleras gör att de äldsta varorna riskerar att bli kvar och till slut måste kastas. Störst svinn är det av färskvaror som kött, frukt, grönt, chark och matbröd. Grossister och leverantörer som erbjuder full returrätt får också mycket svinn, exempelvis stora volymer av färskt bröd.

Svinn i restaurang och storhushåll

En femtedel av all mat som konsumeras i Sverige, eller 1 400 miljoner portioner, kommer från restauranger och andra storhushåll – en siffra som förväntas öka i framtiden. En femtedel av maten som hanteras i dessa kök, det vill säga 20 procent, kastas. Hälften vid lagring, tillagning och servering och hälften efter servering. Lika mycket kastas i vanliga lunchrestauranger. Svinnet är extra stort från bufféer, det vill säga mat som står framme länge. Mindre restauranger är mer uppmärksamma på svinnet och tillvaratar rester för att spara pengar. De har också större möjligheter att anpassa inköpen och handla mer lokalproducerat, till skillnad från till exempel de kommunala storköken som är bundna till avtal med de flesta leverantörer. Uppskattningsvis används 1,5 procent av Sveriges odlade areal till att producera mat som slängs i den här sektorn.

Hur kan matsvinnet minskas?

Konsumenter

• Planera inköpen. Undvik att köpa för mycket även om det finns extrapriser
• Kontrollera Bäst-före-datum vid inköp och smaka och lukta på varan innan den kastas även om datumet passerats. Läs mer om bäst-före-datum och sista förbrukningdag här
• Töm förpackningar ordentligt
• Förvara på rätt sätt. Bröd, frukt, rotsaker och en del grönsaker mår bäst av att förvaras i kallt skafferi/sval
• Satsa på bra kvalitet av alla färskvaror. Ett högre kilopris kan löna sig när man inte behöver ansa bort vissna eller skämda delar. Högre kvalitet borgar också för bättre hållbarhet
• Ta vara på rester. Trolla med dem i grytor, soppor, omeletter, pajer, pizzor. Rester av middagsmaten kan bli nästa dags matlåda eller mellanmål
• Satsa på storkok. Laga mycket mat på en gång och frys in
• Som konsumenter kan vi bli mer toleranta mot exempelvis pressad skinka och formuleringar som ”maskinurbenad köttmassa”. Det är industrins metod att spara rester. Men priset bör då vara lägre för kunden

I butiken

• Bättre kylanläggningar för frukt och grönt
• Bättre planering av inköpen
• Smalare sortiment av varor av samma sort
• När hyllor fylls på, placera varorna så att de med kortast datum är lättast att komma åt
• Sänk priser på varor med kort datum och rea ut frukt och grönt som börjar sloka
• Samarbeta med restauranger som får köpa in överblivet och varor med kort datum med bra rabatter
• Ta hjälp av tekniken med smarta hyllor och smarta förpackningar som signalerar bristvara eller nära utgångsdatum
• Informera personal och kunder om vilken miljöpåverkan svinnet har
• Försök hitta och sprida kreativa lösningar för att minska svinnet

I restauranger och storhushåll

• Planera inköp noga och rotera varorna så att de med kortast datum används först
• Satsa på råvaror av hög kvalitet
• Skapa möjligheter att lagra och använda överskott
• Lagra på rätt sätt
• Använd rester och överskott bättre
• Utbilda och informera personal och till exempel skolelever om svinnets ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser
• Försök hitta och sprida kreativa lösningar för att minska svinnet

Källor/Läs mer

• Livsmedelsverkets information och råd om matsvinn
• Släng inte maten - webbplats
• Jordbruksstatistisk årsbok, SCB, 2009
• Klimatavtryck från hushållens matavfall. Konsumentföreningen Stockholm, 2008
• Rapport från en slaskhink. Konsumentföreningen Stockholm, 2009
• Svinn i livsmedelskedjan – möjligheter till minskade mängder. Rapport 5885. Naturvårdsverket, 2008