Miljösmart mat - Finns det? Seminarieserie om tre seminarier som riktar sig till lärare och andra som är intresserade av frågan.
Seminarierna kommer att handla om matproduktionens inverkan på miljön, till exempel om det är någon skillnad mellan ekologisk mat och "vanlig" mat och om transporternas och förpackningarnas betydelse i miljösamanhang.
Seminarierna sänds via videolänk i samarbete mellan SLU i Uppsala och kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund.
Datum och tid för seminarierna är 16 mars, 23 mars och 20 april kl. 15:30-17:30.
Det fullständiga programmet (pdf, två sidor) samt adresser till besöksplatserna på de olika orterna (pdf, 1 sida) kan du ladda ner genom att klicka på länkarna nedanför den här texten ("Ladda ner bifogade filer").
Tack för din anmälan till seminariumet Miljösmart mat - Finns det? Vi har tagit emot din anmälan och skulle det bli några ändringar så kommer vi höra av oss till dig via din e-postadress.
Vill du ta del av programmet närmare finns det för nedladdning här under.
Med vänlig hälsning
Redaktionen på Miljösmart mat.
Tomat är vår mest populära grönsak, sin röda färg till trots. En del tomater är gröna när de plockas och mognar sedan under transport och lagring. De smakar och doftar kanske inte lika gott som tomaterna som fick mogna i solen utomhus. Men sådana är sällsynta i vanliga mataffärer. Frilandsodlade tomater importeras bland annat från Spanien, Italien och Frankrike. De flesta tomater som vi köper i affären kommer dock från växthusodlingar i Danmark, Holland och Spanien. Endast 20 % av alla färska tomater vi äter är odlade i Sverige.
För uppvärmning av växthus går det åt stora mängder energi. Om fossila bränslen används innebär det stora utsläpp av växthusgaser, oavsett om odlingen är ekologisk eller konventionell. Frilandsodlade tomater behöver ingen konstgjord värme. Därför kan det vara mer klimatvänligt att handla en spansk frilandsodlad tomat trots att den fraktats flera hundra mil med långtradare. Utsläppen av växthusgaser är ändå bara en fjärdedel jämfört med tomaten som växt i ett svenskt växthus om växthuset har värmts upp med fossila bränslen.
För att minska klimatpåverkan har allt fler svenska tomatodlare börjat värma sina växthus med förnybara bränslen och nu använder så många som åtta av tio odlare förnyelsebar energi. Enligt LRF och Svenskt sigill innebär det upp till 70 procent mindre koldioxidutsläpp. Tomater från ett sådant växthus i Sverige blir jämförbara med frilandsodlade spanska tomater när det gäller utsläpp av koldioxid.
Under odlingssäsong, april till och med oktober, väljer klimatsmarta konsumenter först och främst hemodlade, frilandsodlade eller växthusodlade svenska tomater. Frilandsodlade sydeuropeiska tomater är också ett hyfsat val. Sämre alternativ ur klimatsynpunkt är svenska tomater från växthus som värms med fossila bränslen eller ännu värre den holländska motsvarigheten. Behovet av att värma växthusen är förstås störst när utetemperaturen är låg. Under lågsäsong, november till mars, är därför svenska morötter ett klimatsmartare alternativ.
Källor:
Tomaten och klimatet – Klimatets värstingar, Rapport, Svenska naturskyddsföreningen
Myter om mat och klimat - från webbplatsen Mat och klimat
Bra Miljöval
Naturskyddsföreningen som är Sveriges största oberoende natur- och miljöorganisation har tagit fram märket Bra Miljöval för att underlätta för konsumenter som vill handla miljövänligt. För att ett företag ska få använda märket på sin produkt måste produkten uppfylla särskilda miljökriterier. De produkter som bär märket kan vara varor som till exempel hushållskemikalier eller tjänster som till exempel elenergi och transporter.
EU-blomman
EU-blomman eller ”EU Ecolabel” som märket heter egentligen är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. Märket visar att EU-kommissionens miljökriterier är uppfyllda. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Varor som bär märket kan vara hygienartiklar, hushållsmaskiner, bäddmadrasser, kläder, möbler mm.
Läs mer: Europeiska kommissionen – Eco-label
Forest Stewardship Council (FSC)
Forest Stewardship Council är ett certifieringsorgan för trävaror. Märkningen visar att varorna producerats från skogar som brukas på ett miljöanpassat och ekonomiskt hållbart sätt. Krav ställs på att biologisk mångfald ska skyddas och att urbefolkningars rättigheter respekteras. Drygt tio procent av världens skogar är FSC-certifierade idag (2009).
Svanen
Svanenmärket är nordens officiella miljömärke som i Sverige utfärdas av Miljömärkning Sverige. Produkterna eller tjänsterna som bär märket måste uppfylla vissa miljökriterier som omprövas regelbundet. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Svanen används på kemtekniska varor, hygienartiklar, maskiner, hotell mm.
TCO
Den internationella TCO-märkningen används för IT- och kontorsutrustning med bra användarvänlighet och liten miljöbelastning. Produkterna testas och bedöms av oberoende kvalificerade testlaboratorier. Gällande krav för märket bestäms tillsammans med användare, tillverkare och forskare och andra experter. När det gäller miljön ställer TCO krav på låg energiförbrukning, begränsad användning av miljöfarliga ämnen samt återvinning. TCO Development som äger märket är ett aktiebolag som ägs av TCO, Tjänstemännens centralorganisation. Det finns ett antal olika TCO-märken beroende på vilken produkt som märks.
DEBIO
Norsk ekologisk märkning för livsmedel. Liksom för KRAV finns det regler som ska uppfyllas i hela produktionsledet. Kontroller utförs regelbundet för att se att reglerna följs. Varor med det norska märket syns ibland i svenska butiker.
Demeter
Svenska Demeterförbundet är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar biodynamisk växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer. Alla demetermärkta varor måste dessutom uppfylla EU:s regler om ekologisk produktion. Demetermärket innebär att produkten innehåller minst 95 % ekologiskt och minst 90 % biodynamiskt odlade råvaror. Genom tidsbegränsad dispens kan andelen biodynamisk råvara sänkas till minst 2/3-delar, men andelen ekologiskt odlade råvaror måste fortfarande vara 95 %. Demeterförbunden som finns i över 20 olika länder har gemensamma internationella riktlinjer.
Ekologiskt jordbruk (ny logo från juli 2010)
EU: s märke för ekologiska produkter får bara användas om de innehåller minst 95 procent ekologiskt producerade råvaror. EU vill genom sitt ekologiska märke underlätta för konsumenterna att känna igen ekologiska livsmedel. EU: s märke för ekologiska livsmedel håller på att få ny design, men märket som visas här (Ekologiskt jordbruk) gäller tills vidare. Från och med 1 juli 2010 måste ekologiska produkter märkas med EU-symbolen, men andra märken för ekologiska varor får användas som tilläggsmärkning. EU-märket får bara användas på produkter som är godkända av ett nationellt kontrollorgan. I Sverige finns ett antal godkända kontrollorgan: SMAK, Aranea Certifiering, Valiguard och HS certifiering.
EU-kommissionen anordnade under 2009 och början av 2010 en designtävling och en online-omröstning som var öppen för allmänheten för att utse en ny logo för ekologiska livsmedel från EU. Totalt röstade 129 493 personer vara drygt 60 % röstade på det grönvita lövet som måste användas på alla ekologiska produkter inom EU från juli 2010.
Hushållningssällskapets certifiering
I love eco (ICA)
I love eco är ICA:s varumärke för ekologiska livsmedel. Livsmedlen är godkända enligt EU:s eller KRAV:s regler för ekologisk produktion.
KRAV (nytt märke från 2010-02-10)
KRAV är en ekonomisk förening som ägs av en grupp företag och organisationer och som arbetar för en ökad ekologisk produktion och konsumtion. Märket används främst på livsmedel men används även för andra produkter som till exempel textilier. För att få använda KRAV-märket ska föreningens regler vara uppfyllda vilket också ska kontrolleras regelbundet av ett godkänt certifieringsorgan (SMAK, Aranea Certifiering, Valiguard, HS certifiering).
KRAVs regler innebär att konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel inte får används. I den ekologiska animalieproduktionen ställs höga krav på att främja produktionsdjurens behov och välbefinnande. KRAV har också vissa begränsningar gällande användningen av tillsatser i livsmedel. En produkt som uppfyller KRAVs regler uppfyller även automatiskt EU:s ibland mindre långtgående regler för ekologiskt jordbruk varför produkten får märkas med båda symbolerna.
Med utgång från den ekologiska grunden tar KRAV ett nytt steg mot målet om en hållbar livsmedelsproduktion genom att lägga till regler som minskar matens klimatpåverkan. Inledningsvis gäller tillägget växthus och fiske och fortsätter successivt inom samtliga områden t.o.m. år 2012. I samband med denna förändring i märkningen så införs ett nytt KRAV-märke.
Marine Stewardship Council
MSC (Marine Stewardship Council) är en global, oberoende, icke vinstdrivande organisation som arbetar med att lösa problemen med överfiskning av världens vatten. MSC certifierar företag som enligt bedömning bedriver ett hållbart fiske. Antalet fiskprodukter som bär märket ökar stadigt i svenska butiker. Organisationen grundades 1997 av Unilever och Världsnaturfonden (WWF) men står nu på egna ben med stöd från olika företag och organisationer.
Rainforest Alliance
Rainforest Alliance är en internationell icke vinstdrivande organisation som certifierar företag som kan visa att de producerar varor och tjänster på ett sätt som bevarar den biologiska mångfalden och möjliggör människors långsiktiga försörjning.
Svensk lantmat
Svensk lantmat är en producentförening för små och stora svenska livsmedelsföretag. Föreningen har funnits sedan 1990 och har som mål att företagen ska finnas nära konsumenten och garanterar kvalitet och ursprung. Märket är inte ett miljömärke utan ett kvalitetsmärke, men eftersom varorna är närproducerade kan de ändå medföra vissa miljövinster i form av minskade transporter.
Svenskt Sigill
Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke för livsmedel och blommor. Varor märkta med Svenskt Sigill kommer alltid från svenska gårdar och går att spåra tillbaka till sitt ursprung. Märket garanterar att varan har producerats enligt regler om livsmedelssäkerhet, miljöhänsyn, god djuromsorg och öppna landskap. Ett fristående kontrollföretag kontrollerar att reglerna följs. Märket Svenskt sigill ägs av Sigill Kvalitetssystem AB som är ett dotterbolag till Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Treklövern (COOP)
Treklövern är inte ett officiellt miljömärke utan fungerar som en guide till miljömärkta varor i Coops butiker, till exempel KRAV-märkta livsmedel.
Änglamark (COOP)
Änglamark är inget miljömärke utan Coops varumärke för miljövänliga varor som tillsammmans med änglamarksymbolen är märkta med till exempel KRAV-märket eller Svanen.
Ø-märket
Märket får sättas på danska ekologiska varor som producerats och kontrollerats enligt de regler som utfärdas av Danmarks centrala livsmedelsmyndighet (Fødevarestyrelsen) och EU. Varor med det danska märket syns ibland i svenska butiker.
