Att slänga mat belastar både ekonomi och miljö i onödan. I produktionskedjan från jord till bord varierar svinnet mellan 10-50 procent (skal och ben inte medräknat). Flera aktörer samarbetar nu för att minska det onödiga matsvinnet.

Livsmedelsföretagen (Li), som företräder ett stort antal livsmedelsföretag, är involverade i fyra projekt för minskat svinn. Projekten handlar om att förbättra förpackningar och råvaruhantering, kyl- och fryshantering samt kommunikationen mellan produktionskedjans aktörer. I projektet ”Vinn utan svinn” har Djupfrysningsbyrån gjort två inspirationsfilmer för butikspersonal och kockar.

Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, kartlägger matsvinnet i olika produktionsled och kommer med åtgärdsförslag. Naturvårdsverket leder ”samverkansgruppen för minskat matavfall” (SaMMa).  Livsmedelsverket och konsumentorganisationer arbetar med information om hur konsumenter kan minska sitt matsvinn. Många enskilda företag arbetar också med svinnfrågan.

Matsvinnet beräknas stå för cirka sju procent av svenskarnas samlade klimatpåverkan.

Ungefär vart fjärde matkasse vi bär hem slängs. Ungefär hälften av den maten slängs i onödan. Mat som slängs i onödan innebär en stor och onödig belastning på miljön. Det betyder också att onödigt mycket mark används för odling och uppfödning av djur. Eller rättare sagt, om vi inte skulle slänga så mycket mat så skulle den mark vi odlar kunna mätta många fler munnar. Och den där bilresan till och från affären med mjölken blir ännu sämre ur klimatsynpunkt. Ungefär 25 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från produktion och konsumtion av mat. Det innebär att vi skulle kunna minska utsläppen ganska mycket om lärde oss att hushålla bättre med maten.

Under vecka 47 höll Lantmännen kampanjen "Var rädd om maten". Konsumentföreningen i Stockholm har också arbetat mycket med frågor kring matsvinn.

Har du några tips eller idéer, eller känner du till bra exempel på hur man kan minska matavfallet hemma, i skolan, på retsauranger och i affärer?

2010-08-31
Lägg inte på mer än du orkar äta upp! Släng inte maten! Nej, det är inte med pekpinnar som Knivsta kommun ska minska matsvinnet i skolorna. I stället bjuds eleverna på en matresa. Det är kostchefen i kommunen Ingela Nannström som tagit initiativ till projektet Vår härliga matresa, där fabler spelar en central roll. Tanken är att de yngre barnen genom illustrationerna ska lära sig om matens ursprung och fyllas med respekt och omtanke.
Upsala Nya Tidning

2010-08-26
Sverige klarar inte miljömålen för 2010. Anledningen är att man inte klarar av målet att minst en tredjedel av matavfallet ska omvandlas till biogas och biogödsel. Förra året omvandlades bara 21 procentav matavfallet från hushåll, restauranger och butiker till biogas och biogödsel. Målet att minst 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom biologsik behandling avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.
icanyheter

Forskare från Karlstads universitet tipsar:

läs artikel i Värmlands Folkblad

Visst är det väl transporten av mat som är den största miljöboven - eller? Ett av tio kilo mat som vi köper i Sverige slängs i onödan. Odlad lax från Norge transporteras till andra sidan jordklotet för att rensas och styckas och transporteras sedan till svenska butiker. Hur ska vi hantera maten på bästa sätt för att minska onödig miljöbelastning? Hur stor skillnad gör det om jag cyklar till affären istället för att ta bilen? Hur gör man för att jämföra klimatpåverkan från olika livsmedel? Frågor kring transporter, förpackningar och svinn diskuteras vid årets första seminarieträff i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan.

I expertpanelen sitter Elin Röös från Institutionen för energi och teknik vid SLU, Uppsala och Anna Carlsson, expert på matsvinn från Konsumentföreningen Stockholm.

- Vi slänger mycket mat i vårt samhälle idag, och mycket av den maten slängs helt i onödan vilket  också ger en helt onödig miljöbelastning. Om vi ändrar vårt beteende kan det göra stor skillnad för miljön, säger Anna Carlsson.

Seminariet ges via videolänk och sänds från Sveriges lantbruksuniversitet vid Ultuna i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 16 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31 LivsmedelsSverige.

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

• Ät mindre kött.
• Byt ut en del av köttet mot proteinrika och fiberrika baljväxter som ärter, bönor och linser – färska, torkade eller konserverade. Baljväxter är bra i växtföljden och hjälper till att binda kväve i marken.
• När du handlar nötkött, välj svenskt och gärna ekologiskt eller naturbeteskött. När du handlar fläskkött eller kyckling, välj kött från ekologisk produktion eller från produktionssystem där fodret inte består av importerat sojafoder eller mycket odlat foder.
• Brukar du äta lunch ute på restaurang? – välj gärna vegetariskt! Köttet på restauranger är ofta importerat.
• Satsa på grytor med mycket lök och rotsaker så kan du minska på mängden kött men ändå bli mätt. Byt ut en del av köttfärsen mot rivna morötter och rödbetor.
• Ät säsongsanpassat. Följ den svenska odlingssäsongen och välj bort frukt och grönt som flygfraktats. Njut av färskpotatis, sparris, färsk lök, bladgrönsaker och bär under vår och sommar. Passa på att frossa i höstskördade frukter, svamp och grönsaker. Laga gratänger, soppor och mustiga grytor med lök, rotsaker och bönor under vintermånaderna
• Byt ut salladsgrönsaker mot grövre grönsaker som lök, morötter, kål, rödbetor. Det är både billigare, nyttigare och bättre för miljön.
• Ät mer av lokala grönsaker och frukter och mindre från växthusodlingar som använder fossila bränslen.
• Byt ris mot potatis, bulgur, matkorn och matvete och pasta som producerats i Sverige. Ris måste fraktas långt och marken som riset odlas på släpper ut mycket metangas.
• Ät gärna fisk och skaldjur, men välj arter från hållbart fiske som är märkta med Krav eller MSC (se miljömärken i avsnittet om märkning).
• Undvik så gott det går att äta livsmedel som transporterats med flyg eller långa vägar med lastbil.
• Förvara maten rätt så håller den längre och onödigt spill minskas.
• Lita på dina sinnen. Lär dig hur färsk mat luktar och smakar och titta inte blint på bäst-före-datum.
• Lär dig skillnaden mellan ”bäst-före-datum” och ”sista förbrukningsdag”.
• Kasta inte mat i onödan. Vi slänger vart femte kilo mat vi handlar hem. Den största delen av all den maten har producerats och transporterats helt i onödan. Planera matinköpen bättre och ta vara på resterna.
• Laga maten energiekonomiskt. Använd gärna mikro, håll spisplattor rena och använd plana kastruller och stekpannor. Använd lock och undvik att stormkoka maten. Utnyttja eftervärmen.
• Vattenkokare är både det snabbaste och energisnålaste sättet att koka upp vatten på.

Källor

Grön guide, Naturskyddsföreningens hemsida.

Mat & Klimat, Björklund, Holmgren, Johansson, Medströms bokförlag, 2008.

Hur ska jag välja mat för att var miljösmart? Kan jag äta miljösmart och hälsomedvetet? Hur gör man när man räknar på olika produkters miljöpåverkan. Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa texterna i detta avsnitt. Titta också på filmen här till höger.

Varje år slänger vi svenskar så mycket mat att det är som att kasta en femtedel av våra pengar direkt i soporna. Den mängd koldioxid som har släppts ut för produktion och transport av den maten motsvaras av ett årligt utsläpp från 460 000 oljeeldade villor eller 700 000 bilar! Och det är troligen en underskattning. Skälen till att vi slänger så mycket mat är till exempel att vi köper för mycket och måste slänga sådant som blivit dåligt för att vi inte hunnit äta upp det. Ibland är förpackningar svåra att tömma. Även om många förpackningar skulle kunna göras bättre är de ändå viktiga. Förpackningar skyddar till exempel livsmedlen så att de håller längre. De kan också bidra till att transporterna minskar genom att det går att packa livsmedlen effektivt i båtar och lastbilar. Båt och lastbil är förresten de vanligaste transportsätten för livsmedel. En tredjedel av all godstrafik på de europeiska vägarna är livsmedelstransporter, men trots det är det ofta konsumenternas bilåkande till och från affären som står för den största klimatbelastningen per kilo transporterade livsmedel.

Läs mer om transporter, förpackningar och matsvinn och hur de påverkar miljön och klimatet i artiklarna här intill.

Vi köper mat för cirka 160 miljarder kronor om året och kastar en tredjedel. Ett gigantiskt slöseri med resurser och onödig belastning på miljö och klimat. Alla syndar, från bonden till industrin, handeln och hushållet. Mest svinn sker i hemmen. Med bättre planering och hushållning skulle råvaruproducenterna kunna få bättre betalt för högre kvalitet, transporterna minska och mark bli över för att odla annat, exempelvis energigrödor att värma bostäderna med.

Svinn i hemmet

Uppskattningsvis kastar varje svensk 100 kilo mat under ett år. Det blir 900 000 ton mat eller mellan 10-20 procent av all mat som köps hem. Produktion av all den maten har orsakat växthusgaser som motsvarar utsläpp från cirka 700 000 personbilar eller 460 000 oljeeldade villor under ett år (= 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter).

En del av svinnet är oundvikligt och består av till exempel ben, skal, skinn och te- och kaffesump. Men cirka tre femtedelar av det som kastas är onödigt matavfall. Förutom matrester, som man inte har lust att spara för att äta senare, kastas bröd, ris, pasta och potatis samt frukt och grönsaker som lagrats på felaktigt sätt eller för länge. Rester eller för gamla mejeriprodukter hälls rakt ut i vasken. Barnfamiljer kastar mycket tillagad mat som blivit kvar på tallrikarna. Efter storhelger kastas mycket mat som upplevs som ofräsch efter att ha åkt in och ut ur kylskåpet under flera dagar. Handelns kombinationserbjudanden om fler av samma färskvara till lägre pris lockar till onödiga köp som inte går åt. Passerat bäst-före-datum är ett annat skäl att kasta. Många förpackningar är konstruerade så att de inte går att tömma helt. Det som blir kvar är också svinn. Vissa hushåll anser sig ha råd att kasta och tycker det är pinsamt att spara rester.

Svinn i butik

Matkedjorna slänger över 100 000 ton mat värd cirka två miljarder kronor årligen. Det har deras egen organisation, Svensk dagligvaruhandel, räknat ut. Vanligaste orsaken är transport- och lagringsskador eller att fel vara eller för mycket av en viss vara köpts in exempelvis vid storhelger eller i samband med olika kampanjer.

Kunderna förväntar sig välfyllda hyllor. Breda sortiment med flera fabrikat och varianter av samma slags vara leder ofta till överblivna varor med utgånget datum - som kastas. Hyllor som bara fylls på och inte cirkuleras gör att de äldsta varorna riskerar att bli kvar och till slut måste kastas. Störst svinn är det av färskvaror som kött, frukt, grönt, chark och matbröd. Grossister och leverantörer som erbjuder full returrätt får också mycket svinn, exempelvis stora volymer av färskt bröd.

Svinn i restaurang och storhushåll

En femtedel av all mat som konsumeras i Sverige, eller 1 400 miljoner portioner, kommer från restauranger och andra storhushåll – en siffra som förväntas öka i framtiden. En femtedel av maten som hanteras i dessa kök, det vill säga 20 procent, kastas. Hälften vid lagring, tillagning och servering och hälften efter servering. Lika mycket kastas i vanliga lunchrestauranger. Svinnet är extra stort från bufféer, det vill säga mat som står framme länge. Mindre restauranger är mer uppmärksamma på svinnet och tillvaratar rester för att spara pengar. De har också större möjligheter att anpassa inköpen och handla mer lokalproducerat, till skillnad från till exempel de kommunala storköken som är bundna till avtal med de flesta leverantörer. Uppskattningsvis används 1,5 procent av Sveriges odlade areal till att producera mat som slängs i den här sektorn.

Hur kan matsvinnet minskas?

Konsumenter

• Planera inköpen. Undvik att köpa för mycket även om det finns extrapriser
• Kontrollera Bäst-före-datum vid inköp och smaka och lukta på varan innan den kastas även om datumet passerats. Läs mer om bäst-före-datum och sista förbrukningdag här
• Töm förpackningar ordentligt
• Förvara på rätt sätt. Bröd, frukt, rotsaker och en del grönsaker mår bäst av att förvaras i kallt skafferi/sval
• Satsa på bra kvalitet av alla färskvaror. Ett högre kilopris kan löna sig när man inte behöver ansa bort vissna eller skämda delar. Högre kvalitet borgar också för bättre hållbarhet
• Ta vara på rester. Trolla med dem i grytor, soppor, omeletter, pajer, pizzor. Rester av middagsmaten kan bli nästa dags matlåda eller mellanmål
• Satsa på storkok. Laga mycket mat på en gång och frys in
• Som konsumenter kan vi bli mer toleranta mot exempelvis pressad skinka och formuleringar som ”maskinurbenad köttmassa”. Det är industrins metod att spara rester. Men priset bör då vara lägre för kunden

I butiken

• Bättre kylanläggningar för frukt och grönt
• Bättre planering av inköpen
• Smalare sortiment av varor av samma sort
• När hyllor fylls på, placera varorna så att de med kortast datum är lättast att komma åt
• Sänk priser på varor med kort datum och rea ut frukt och grönt som börjar sloka
• Samarbeta med restauranger som får köpa in överblivet och varor med kort datum med bra rabatter
• Ta hjälp av tekniken med smarta hyllor och smarta förpackningar som signalerar bristvara eller nära utgångsdatum
• Informera personal och kunder om vilken miljöpåverkan svinnet har
• Försök hitta och sprida kreativa lösningar för att minska svinnet

I restauranger och storhushåll

• Planera inköp noga och rotera varorna så att de med kortast datum används först
• Satsa på råvaror av hög kvalitet
• Skapa möjligheter att lagra och använda överskott
• Lagra på rätt sätt
• Använd rester och överskott bättre
• Utbilda och informera personal och till exempel skolelever om svinnets ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser
• Försök hitta och sprida kreativa lösningar för att minska svinnet

Källor/Läs mer

• Livsmedelsverkets information och råd om matsvinn
• Släng inte maten - webbplats
• Jordbruksstatistisk årsbok, SCB, 2009
• Klimatavtryck från hushållens matavfall. Konsumentföreningen Stockholm, 2008
• Rapport från en slaskhink. Konsumentföreningen Stockholm, 2009
• Svinn i livsmedelskedjan – möjligheter till minskade mängder. Rapport 5885. Naturvårdsverket, 2008