2010-08-31
Ät lokal mat och stöd landsbygden – så resonerar både konsumenter, grossister och krögare, visar en färsk undersökning som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) genomfört. Drivkraften bakom den hetaste mattrenden är konsumenternas efterfrågan och det viktigaste argumentet för konsumenterna att köpa lokalt producerad mat är att stödja en levande landsbygd. Konsumenterna menar också att lokalproducerat är bra för miljön och för djuren.
Sveriges lantbruksuniversitet

Hur produceras maten i Sverige och hur ser ett hållbart lantbruk ut? Kring dessa frågor diskuterar vi i den tredje seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som sätter in frågor om mat och klimat i ett bredare miljöperspektiv. I expertpanelen sitter forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet.

- De senaste 50 åren har vi fått tillgång till två viktiga produktionsmedel; handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har betytt mycket för den produktionsutveckling som vi har haft och som i storleksordningen är att vi har fördubblat spannmålsskördarna och mjölkproduktionen under dessa år.

Det säger Rune Andersson, professor i markvetenskap, som är en av de deltagande experterna som särskilt kommer prata om konventionellt jordbruk. I expertpanelen sitter även Jan Bertilsson, professor i husdjursvetenskap som ska berätta om mjölkproduktionen, och Johanna Björklund, forskare inom ekologisk produktion på Centrum för uthålligt lantbruk. Johanna Björklund säger:

- Det ekologiska lantbruket har varit en drivkraft för det konventionella att utvecklas miljövänligt. Det är intressant att se hur både det ekologiska och konventionella lantbruket har lärt sig av varandra och att det är så viktigt att det finns olika sätt att driva lantbruk och olika idéer om vad ett hållbart lantbruk är.

Seminarierna sänds via videolänk från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala till lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund, där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor! Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 20 april

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige (nås dock inte fredag 16 april).

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Konsumenten har stor makt över miljön. Den mat vi väljer att köpa, laga och äta styr vad som tillverkas och säljs. Vi kan påverka mer än vi tror men vi behöver hjälp för att fatta rätt beslut och hjälp att hitta rätt i butiken. Livsmedelsverket håller med stöd från forskare och andra myndigheter på att arbeta fram förslag till nya kostråd som både är näringsriktiga och tar hänsyn till miljö och klimat. Arbetet har inriktats på fyra av de 16 nationella kvalitetsmål för miljön som riksdagen fattat beslut om - begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv.

Vad ligger till grund för råden?

De svenska kostråd som funnits hittills har utgått från de nordiska näringsrekommendationerna. För att klara de nationella miljömål, som riksdagen slagit fast, är det angeläget att ändra kostvanor och i större utsträckning välja livsmedel som produceras med hänsyn till miljö och klimat. De nya råden bygger därför också på studier kring energiflöden och livscykelanalyser av livsmedel som det är önskvärt att vi äter både för hälsans och för miljöns skull. Det finns inga råd kring konsumtion av mat som inte är önskvärd eller nödvändig för vår hälsa, t.ex chips, godis och läsk och alkoholhaltiga drycker.

Ät mindre kött

Köttproduktionen är väldigt resurskrävande och den största miljöbelastningen sker på gården. Därför är ett av de allra viktigast stegen mot miljösmarta matval att minska konsumtionen av kött. Från nuvarande cirka 80 kilo per person och år helst ned till 50 kilo vilket inte heller skulle påverka vår hälsa negativt. I dag överkonsumerar vi kött enligt Livsmedelsverket. Om alla svenskar avstår en portion kött i veckan minskar koldioxidutsläppen med 1,5 miljoner ton per år. Det är lika mycket som ett års utsläpp från 233 000 bilar. Köttet vi väljer att äta bör helst komma från naturbetes- eller ekologiska kor och får som äter svenskodlat grovfoder och betar oplöjda och naturliga hagmarker. De bidrar till att hålla landskapet öppet och bevara den biologiska mångfalden. Sådan nötboskap konkurrerar inte heller om åkermarken på grund av odling av foder. Kyckling och griskött orsakar mycket lägre metanutsläpp än kor men produktionen av deras foder är ofta resurskrävande och skulle i större utsträckning kunna bestå av rester från livsmedelsproduktion och konsumtion.

Ät lokalt och säsongsanpassat

Potatis, pasta, bröd och gryn är miljösmart mat som finns och produceras i vår närhet. För miljöns skull är potatis bättre än ris. Risodlingar släpper ut metangas och har tre gånger större klimatpåverkan än potatis. Grova grönsaker som morötter, rödbetor, lök, blomkål, vitkål, rödkål och broccoli är lagringståliga och påverkar klimatet mindre än tomater, gurka och olika salladssorter. Känsliga frukter och grönsaker är bra att handla så närodlat som möjligt. I dag kasseras en tredjedel av allt grönt på väg från odlaren till konsument. För att undvika flygfrakt och långa lastbilstransporter av färska frukter och grönsaker är det klokt att följa den svenska odlingssäsongen. Ät primörer vår och sommar, svenska frukter, bär, grönsaker och svamp under sensommar och höst, bönor, kål och rotsaker under vintermånaderna.

I bär och fruktodlingar används mycket bekämpningsmedel. Bananer, citrusfrukter och vindruvor besprutas mest av frukterna. Om och när det finns, välj obesprutade (t.ex ekologiska) närodlade och bär och frukter. Likaså grönsaker som odlats på friland eller i växthus som värms med förnybar energi.

För svenskodlade bär, frukter och grönsaker används generellt mindre mängder av bekämpningsmedel. Den energi som används i växthus och djurstallar är allt oftare baserad på biobränslen och vindkraft. Sverige har gott om odlingsbar mark. Vi har heller inte förstört matjordarna med ensidig odling av samma växtsort, till skillnad från många länder som vi i dag importerar livsmedel ifrån. Därför skulle vi kunna odla mer mat i Sverige och framför allt ekologiska livsmedel som lever upp till målen giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv. Ju närmare maten produceras desto kortare transporter och bättre insyn och kontroll.

Ät nyttiga och miljövänliga fetter

Av matfetter är både olivolja och rapsolja bra för hälsan. I Sverige är rapsolja bäst ur miljösynpunkt. Raps odlas i Sverige och är en växtföljdsgröda som gynnar växt och djurliv, i synnerhet pollinerande bin och humlor. Smör är en biprodukt ur mjölkproduktionen och gynnar biologisk mångfald via betande kor men innehåller mättat fett som vi ska äta mindre av. Palmolja, som innehåller mycket mättat fett och ofta ingår i matfettsblandningar för att den inte härsknar så lätt, odlas till stora delar på skövlad regnskogsmark och är varken nyttig eller miljövänlig.

Ät fisk och skaldjur från hållbart fiske

För hälsans skull är det bra att äta fisk och skaldjur minst två eller tre gånger i veckan. Men för livet i sjöar och hav är det viktigt att hushålla noga med det bestånd av fisk och skaldjur som finns kvar efter rovfiske och olika skador och föroreningar. Undvik hotade arter och välj miljömärkta skaldjur och fiskar (KRAV och MSC, se avsnitt om märkning) som fångats på så skonsamt sätt som möjligt. Se också upp med odlad fisk. Laxodling t.ex. kräver mycket foderfisk och kan orsaka övergödning av hav och vattendrag. Odlade musslor och ostron är däremot smarta miljöval. De kräver inget foder, silar växtplankton ur havet och bidrar till att minska övergödningen.

Källor

Äter du på klimatet? Broschyr, Naturskyddsföreningen

På väg mot miljöanpassade kostråd – vetenskapligt underlag för miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Rapport 9, Livsmedelsverket 2008.

Hur ska jag välja mat för att var miljösmart? Kan jag äta miljösmart och hälsomedvetet? Hur gör man när man räknar på olika produkters miljöpåverkan. Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa texterna i detta avsnitt. Titta också på filmen här till höger.

Att känna doften av ett nyplockat äpple, att få påverka vad som odlas, att veta mer om hur moroten eller biffen produceras och att till och med få se odlaren/uppfödaren i ögonen - det är en stark önskan hos allt fler konsumenter, inte bara i Sverige utan i de flesta industrialiserade länder. Närproducerat, småskaligt och regionala specialiteter är den snabbast växande trenden inom livsmedelssektorn.

Vad är närproducerad mat?

Det är mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett visst avgränsat område. Lokalproducerad mat betyder samma sak. Efterfrågan på sådan mat ökar. Människor söker alternativ till den anonyma massproducerade maten. Man kan tala om en folkrörelse. Allt fler lokala producenter ser nya utvecklingsmöjligheter i att sälja direkt till kund från den egna gården eller via andra kanaler. Ofta går fler producenter samman och bildar nätverk med gemensam marknadsföring och distribution.

Bondens egen marknad är en verksamhet som startade för snart tio år sen i Sverige och ännu tidigare i USA och Storbritannien. Det innebär att matproducenter från gårdar inom en radie på cirka 25 mil reser in till staden och säljer sina varor på en marknad där. Potatisen på ICA kan ha åkt tio gånger längre än den på Bondens marknad. Än så länge. Både livsmedelskedjor och grossister har insett fördelar med att satsa på lokalt producerade varor. De är inga vinstmaskiner, men bidrar till att ge butiken gott rykte hos kunderna.

Är närproducerat samma som småskaligt?

Ja och nej. Småskaligt kan vara närproducerat, men det kan lika gärna vara livsmedel som är tillverkade långt från konsumenten. Definitionen på vad som är småskalig matproduktion varierar. Enligt EU är det en verksamhet med upp till 50 anställda och en omsättning på högst 100 miljoner kronor. I Sverige menar man vanligen ett företag med högst tio anställda där man både producerar, förädlar, förpackar och distribuerar.

Regional mat

Man talar också om regional mat. Den kan i och för sig vara närproducerad men begreppet innebär mat som har en koppling till en viss region eller geografiskt område. Det kan handla om Västerbottenost, öländska kroppkakor, skånsk spettekaka, smak, tillagningsmetoder, eller kulturella traditioner. Det förekommer också att producenter från en hel region går samman och marknadsför mat därifrån, exempelvis Smaka på Småland och Öland, Goda Gotland, Smakriket Jämtland.

Är närproducerad mat bättre ur miljösynpunkt?

Ja på flera plan. Avståndet mellan producent och konsument krymper. Maten behöver inte åka så långt eller lastas om och lagras i energikrävande kylrum. Bönderna får både uppskattning och bättre betalt för sina varor och kan utveckla produktionen på gården, vilket bidrar till ökad mångfald i landskapet. Med smakrika, färskare varor minskar förhoppningsvis även matsvinnet.

Distribution och transporter är samtidigt det största problemet både miljömässigt och praktiskt för den här formen av handel. Olika former av samtransporter och samverkan behövs, annars ökar miljöbelastningen, även om avstånden är korta.

Vad innebär närproducerad mat för konsumenten?

Som konsument av närproducerad mat bidrar man en smula till att bevara öppna landskap, bevarad mångfald av djur och växter och på sikt ett mer hållbart jordbruk. Närkontakt med den lokala producenten bidrar till ökad förståelse för hur kretsloppet fungerar och hur våra livsmedel produceras. Ju fler kunder som kräver besked om ursprung, äkthet och närproducerade livsmedel desto större chans att de stora aktörerna i livsmedelskedjan fokuserar mer på hög kvalitet och varor som är mindre anonyma.

Läs mer

http://www.regionalmat.se/