Här är några recept som kan passa till sommaren

Sparris med solrosfrön och parmesan

8-10 portioner

2 buntar färsk svensk grön sparris (à 250 g)
1/2 dl rostade solrosfrön
1 dl hyvlad parmesan
olivolja
salt
ev flingsalt

Skär av den nedersta och torra delen av sparrisen. Förväll sparrisen i en vid kastrull i lättsaltat vatten i 2-4 minuter. Häll av och lägg upp på ett fat. Ringla över 1/2 msk olja. Strö över solrosfrön och hyvlad parmesan och ev lite flingsalt.

***********************************************************************************************

Basilikabakad färskpotatis med citron

800 g färskpotatis
1 kruka basilika
1 vitlöksklyfta
1 citron
1/2 dl olivolja
ugnsfolie
flingsalt

Skrubba och koka färskpotatis i lättsaltat vatten i 10 minuter. Låt svalna något. 2. Mortla eller mixa basilika med flingsalt, vitlöksklyfta och rivet skal av 1 sköljd citron. 3. Tillsätt juicen från halva citronen. Vispa i olivolja. 4. Lägg potatisen på ett rejält ark dubbelvikt ugnsfolie. Häll dressingen över och förslut kanterna noga. Lägg på grillen i ca 10 minuter.

Grillade lammkotletter eller grillad fisk är gott till.

***********************************************************************************************

Svamp- och purjolökspaj

(kan användas som grundrecept till paj med olika säsongsanpassade grönsaker, t. ex. morot och lök eller kanske rödbeta och getost, prova dig fram!)

6-8 portioner

1 liter färsk svamp
2-3 purjolökar
smör eller margarin eller olja att fräsa grönsakerna i
1 krm svartpeppar
4 ägg
2 ½ dl matlagningsgrädde
2 dl riven västerbottenost

Pajskal:
2 ½ dl vetemjöl
75 g smör eller margarin
3/4 dl Kesella mager

Hacka ihop mjölet och smöret till en grynig massa. Tillsätt Kesellan och arbeta snabbt ihop degen. Tryck ut degen i en pajform, ca 23 cm i diameter. Nagga med en gaffel. Låt pajen vila i kylen i 30 min. Förgrädda pajskalet i ca 10 min. Sätt ugnen på 200 grader. Skär svampen i bitar och purjololöken i skivor. Fräs först svampen i en stekpanna tills all vätska försvunnit (ca 10 min). Tillsätt purjolöken och låt blandningen fräsa i några minuter. Krydda med salt och peppar. Vispa ihop ägg och grädde. Varva svamp och purjolöksblandningen med osten i en smord ungssäker form (ca 23 cm i diameter). Häll över äggstanningen. Grädda i nedre delen av ugnen i 35-40 min.

***********************************************************************************************

Grönsakspaté

8 portioner

6 palsternackor, ca 400 g
6 morötter, ca 400 g
vatten
2 tsk salt/liter vatten
250 g broccoli
3 x ½ kryddmått svartpeppar
3 x ½ tsk potatismjöl
3 x 1 ägg
3 x ½ dl Kesella

Alt. bara en favoritgrönsak; rödbeta/morot blir färgglatt. Sätt ugnen på 175 grader. Tina broccolin. Skala palsternackorna och morötterna. Skär dem i bitar. Koka dem mjuka i lättsaltat vatten, ca 15 min. Finhacka varje grönsak för sig med en kniv eller kör dem i en matberedare. Blanda varje grönsak med salt, peppar, potatismjöl, ägg och Kesella. Smörj en ungssäker avlång form. Häll först i broccolismeten, därefter palsternackssmeten och överst morotssmeten. Grädda i ugnen ca 1 tim. Låt patén kallna.

***********************************************************************************************

Morots- och ingefärssoppa

4 portioner

2 gula lökar
4-6 morötter (ca ½ kg)
2 tsk färsk ingefära
2 msk olja
9 dl grönsaksbuljong (från tärning)
1 apelsin, pressad saft och rivet skal
3 krm salt
1/2 krm svartpeppar

Hacka löken, strimla morötterna tunnt och riv ingefäran. Fräs detta i oljan. Tillsätt buljong och apelsinsaft och koka under lock tills morötterna är mjuka. Vispa eller mixa soppan slät. Smaka av med salt och peppar. Garnera med apelsinskal och servera gärna med bröd.

***********************************************************************************************

Kräftströmming

4 portioner

2 msk rapsolja
rivet skal av ½ tvättad citron
1 tsk dillfrö
1 schalottenlök
600 g strömmingsfilé eller 1 kg hel strömming
1 tsk salt
1 dl finhackad dill
6 tomater (ca 400 g)

Skölj och tärna tomaterna. Lägg dem i en kastrull tillsammans med olja, citronskal, dillfrö och finhackad lök. Koka på svag värme ca 5 min. Krydda med salt och peppar. Skölj strömmingsfiléerna och låt dem rinna av väl. Salta filéerna och rulla ihop dem med köttsidan utåt. Lägg dem tätt i en panna eller ugnssäker form. Strö på dill och häll över tomaterna.Täck strömmingen med lock eller folie. Koka på spisen ca 15 min eller ställ in formen mitt i ugnen i 200ºC, ca 20 min.Servera kräftströmmingen kall eller varm med kokt potatis och sallad. En klick gräddfil är gott på den kalla strömmingen.

***********************************************************************************************

Fläskkarré med gnocchi och grillad knipplök

4 portioner

4 skivor benfri svensk fläskkarré à ca 150 g
1 msk hackad färsk rosmarin
1 dl barbecue-sås + extra till servering
400-500 g färsk potatisgnocchi (byt till kokt färskpotatis om du vill)
8 knipplökar
1 ask krasse
olivolja
salt och svartpeppar

Pensla köttet på båda sidor med 1 msk olja och krydda med hackad rosmarin, 1/2 tsk salt och 2 krm svartpeppar.2. Grilla 4-5 minuter på varje sida. Pensla med barbecuesås mot slutet av grillningen. Låt vila 5-10 minuter.3. Koka gnocchi enligt anvisning på förpackningen. Skär ev löken på hälften om den är stor och pensla med olja.4. Grilla löken mjuk ca 5 minuter. Krydda med 2 krm salt och 1 krm svartpeppar. Klipp krassen och blanda med gnocchin och 1 msk olivolja. Servera med köttet, löken och lite extra barbecue-sås.

***********************************************************************************************

Dillkött

4 portioner

½ kg benfritt lammkött eller kalvkött
1 ½ tsk salt per liter vatten
1 purjolök
1 morot
5 vitpepparkorn
5 kryddnejlikor
5 dillstjälkar

1 msk ljus redning
½ dl grädde
2 äggulor
1 ½ tsk ättiksprit
1 kruka dill, hackad

Tillbehör:
potatis, kokt
morötter, kokta
persiljerot, kokt

Skär pujolöken och Skär köttet i ca 2 cm stora tärningar. Lägg köttbitarna i en kastrull och häll på minst 1 l kokande vatten så att det täcker köttet. Koka upp, skumma av väl och lägg i purjolöken och morotsbitarna tillsammans med kryddor och dillstjälkar.Sjud under lock tills köttet känns mört. Det tar ungefär en timme. Ta upp köttet och lägg i en skål. Sila upp 6 deciliter buljong i en kastrull och låt koka upp. Red av och ta av från värmen. Vispa ihop grädden och äggulorna och rör ner i såsen. Smaksätt med ättiksprit och dill. Blanda såsen med köttet. Servera med kokt potatis, kokta morötter och kokta persiljerötter.

***********************************************************************************************

Rabarberkompott

2 dl skalad skuren rabarber
½ dl rårörssocker

Lägg ingredienserna i kastrull och låt puttra tills rabarbern är mjuk och inte för blöt. Servera med kall mjölk.

***********************************************************************************************

Säsongens frukt/bär med yoghurt och rostad müsli

Frukt eller bär som är i säsong, t.ex. Jordgubbar, hallon, blåbär, plommon, äpplen, päron.

Müsli

5 dl rågflingor
5 dl havregryn
2 dl solrosfrön
1 dl linfrön1 dl mandel
1 dl hasselnötter
1 dl råsocker
5 msk mild rapsolja
1 dl vatten

Sätt ugnen på 175 grader. Hacka mandel och nötter grovt och blanda med övriga torra ingredienser på en plåt. Skvätt på olja och vatten och använd rena händer för att krama in fukten i blandningen. Rosta i mitten av ugnen ca 30 minuter. Blanda om ett par gånger så att rostningen blir jämn. Låt svalna och förvara sedan müslin i en fukttät burk.Skiva frukten/bären om det behövs. Servera med yoghurt och toppa med müslin.

***********************************************************************************************

Pavlovatårta

8-9 bitar

4 äggvitor
1 tsk ättiksprit (12%)
2 dl socker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk majsstärkelse (Maizena)

Garnering:

3 dl vispgrädde
½ l bär, t.ex. jordgubbar, hallon och blåbär

Sätt ugnen på 150 °C. Vispa äggvitorna i en torr, ren och helst rundbottnad skål till hårt fast skum. Tillsätt ättiksprit. Blanda socker, vaniljsocker och majsstärkelse. Vänd ner blandningen i vitorna. Rör inte för mycket. Bre ut smeten i en välsmord, rund form med löstagbar kant, ca 26 cm i diameter. Grädda bottnen på galler i nedre delen av ugnen ca 1 1/4 timme. Låt bottnen kallna. Lossa kanten på formen försiktigt och därefter bottenplattan. Vispa grädden tjock. Bre den över bottnen. Garnera med frukt och bär.

Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera?  Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I en expertpanel sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill.

- Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige de senaste 10-20 åren och vi äter nu mer kött än vad som är motiverat ur näringssynpunkt. Produktionen av kött är väldigt resurskrävande och medför en mycket större miljöbelastning jämfört med odling av vegetabiliska livsmedel. För miljöns och även vår hälsas skull skulle vi gott och väl kunna minska vår köttkonsumtion.

Detta säger Monika Pearson som har medverkat vid framtagandet av förslaget till Livsmedelsverkets miljösmarta matval utifrån kostråden.

Seminariet sänds via videolänk från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 23 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

• Ät mindre kött.
• Byt ut en del av köttet mot proteinrika och fiberrika baljväxter som ärter, bönor och linser – färska, torkade eller konserverade. Baljväxter är bra i växtföljden och hjälper till att binda kväve i marken.
• När du handlar nötkött, välj svenskt och gärna ekologiskt eller naturbeteskött. När du handlar fläskkött eller kyckling, välj kött från ekologisk produktion eller från produktionssystem där fodret inte består av importerat sojafoder eller mycket odlat foder.
• Brukar du äta lunch ute på restaurang? – välj gärna vegetariskt! Köttet på restauranger är ofta importerat.
• Satsa på grytor med mycket lök och rotsaker så kan du minska på mängden kött men ändå bli mätt. Byt ut en del av köttfärsen mot rivna morötter och rödbetor.
• Ät säsongsanpassat. Följ den svenska odlingssäsongen och välj bort frukt och grönt som flygfraktats. Njut av färskpotatis, sparris, färsk lök, bladgrönsaker och bär under vår och sommar. Passa på att frossa i höstskördade frukter, svamp och grönsaker. Laga gratänger, soppor och mustiga grytor med lök, rotsaker och bönor under vintermånaderna
• Byt ut salladsgrönsaker mot grövre grönsaker som lök, morötter, kål, rödbetor. Det är både billigare, nyttigare och bättre för miljön.
• Ät mer av lokala grönsaker och frukter och mindre från växthusodlingar som använder fossila bränslen.
• Byt ris mot potatis, bulgur, matkorn och matvete och pasta som producerats i Sverige. Ris måste fraktas långt och marken som riset odlas på släpper ut mycket metangas.
• Ät gärna fisk och skaldjur, men välj arter från hållbart fiske som är märkta med Krav eller MSC (se miljömärken i avsnittet om märkning).
• Undvik så gott det går att äta livsmedel som transporterats med flyg eller långa vägar med lastbil.
• Förvara maten rätt så håller den längre och onödigt spill minskas.
• Lita på dina sinnen. Lär dig hur färsk mat luktar och smakar och titta inte blint på bäst-före-datum.
• Lär dig skillnaden mellan ”bäst-före-datum” och ”sista förbrukningsdag”.
• Kasta inte mat i onödan. Vi slänger vart femte kilo mat vi handlar hem. Den största delen av all den maten har producerats och transporterats helt i onödan. Planera matinköpen bättre och ta vara på resterna.
• Laga maten energiekonomiskt. Använd gärna mikro, håll spisplattor rena och använd plana kastruller och stekpannor. Använd lock och undvik att stormkoka maten. Utnyttja eftervärmen.
• Vattenkokare är både det snabbaste och energisnålaste sättet att koka upp vatten på.

Källor

Grön guide, Naturskyddsföreningens hemsida.

Mat & Klimat, Björklund, Holmgren, Johansson, Medströms bokförlag, 2008.

Konsumenten har stor makt över miljön. Den mat vi väljer att köpa, laga och äta styr vad som tillverkas och säljs. Vi kan påverka mer än vi tror men vi behöver hjälp för att fatta rätt beslut och hjälp att hitta rätt i butiken. Livsmedelsverket håller med stöd från forskare och andra myndigheter på att arbeta fram förslag till nya kostråd som både är näringsriktiga och tar hänsyn till miljö och klimat. Arbetet har inriktats på fyra av de 16 nationella kvalitetsmål för miljön som riksdagen fattat beslut om - begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv.

Vad ligger till grund för råden?

De svenska kostråd som funnits hittills har utgått från de nordiska näringsrekommendationerna. För att klara de nationella miljömål, som riksdagen slagit fast, är det angeläget att ändra kostvanor och i större utsträckning välja livsmedel som produceras med hänsyn till miljö och klimat. De nya råden bygger därför också på studier kring energiflöden och livscykelanalyser av livsmedel som det är önskvärt att vi äter både för hälsans och för miljöns skull. Det finns inga råd kring konsumtion av mat som inte är önskvärd eller nödvändig för vår hälsa, t.ex chips, godis och läsk och alkoholhaltiga drycker.

Ät mindre kött

Köttproduktionen är väldigt resurskrävande och den största miljöbelastningen sker på gården. Därför är ett av de allra viktigast stegen mot miljösmarta matval att minska konsumtionen av kött. Från nuvarande cirka 80 kilo per person och år helst ned till 50 kilo vilket inte heller skulle påverka vår hälsa negativt. I dag överkonsumerar vi kött enligt Livsmedelsverket. Om alla svenskar avstår en portion kött i veckan minskar koldioxidutsläppen med 1,5 miljoner ton per år. Det är lika mycket som ett års utsläpp från 233 000 bilar. Köttet vi väljer att äta bör helst komma från naturbetes- eller ekologiska kor och får som äter svenskodlat grovfoder och betar oplöjda och naturliga hagmarker. De bidrar till att hålla landskapet öppet och bevara den biologiska mångfalden. Sådan nötboskap konkurrerar inte heller om åkermarken på grund av odling av foder. Kyckling och griskött orsakar mycket lägre metanutsläpp än kor men produktionen av deras foder är ofta resurskrävande och skulle i större utsträckning kunna bestå av rester från livsmedelsproduktion och konsumtion.

Ät lokalt och säsongsanpassat

Potatis, pasta, bröd och gryn är miljösmart mat som finns och produceras i vår närhet. För miljöns skull är potatis bättre än ris. Risodlingar släpper ut metangas och har tre gånger större klimatpåverkan än potatis. Grova grönsaker som morötter, rödbetor, lök, blomkål, vitkål, rödkål och broccoli är lagringståliga och påverkar klimatet mindre än tomater, gurka och olika salladssorter. Känsliga frukter och grönsaker är bra att handla så närodlat som möjligt. I dag kasseras en tredjedel av allt grönt på väg från odlaren till konsument. För att undvika flygfrakt och långa lastbilstransporter av färska frukter och grönsaker är det klokt att följa den svenska odlingssäsongen. Ät primörer vår och sommar, svenska frukter, bär, grönsaker och svamp under sensommar och höst, bönor, kål och rotsaker under vintermånaderna.

I bär och fruktodlingar används mycket bekämpningsmedel. Bananer, citrusfrukter och vindruvor besprutas mest av frukterna. Om och när det finns, välj obesprutade (t.ex ekologiska) närodlade och bär och frukter. Likaså grönsaker som odlats på friland eller i växthus som värms med förnybar energi.

För svenskodlade bär, frukter och grönsaker används generellt mindre mängder av bekämpningsmedel. Den energi som används i växthus och djurstallar är allt oftare baserad på biobränslen och vindkraft. Sverige har gott om odlingsbar mark. Vi har heller inte förstört matjordarna med ensidig odling av samma växtsort, till skillnad från många länder som vi i dag importerar livsmedel ifrån. Därför skulle vi kunna odla mer mat i Sverige och framför allt ekologiska livsmedel som lever upp till målen giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv. Ju närmare maten produceras desto kortare transporter och bättre insyn och kontroll.

Ät nyttiga och miljövänliga fetter

Av matfetter är både olivolja och rapsolja bra för hälsan. I Sverige är rapsolja bäst ur miljösynpunkt. Raps odlas i Sverige och är en växtföljdsgröda som gynnar växt och djurliv, i synnerhet pollinerande bin och humlor. Smör är en biprodukt ur mjölkproduktionen och gynnar biologisk mångfald via betande kor men innehåller mättat fett som vi ska äta mindre av. Palmolja, som innehåller mycket mättat fett och ofta ingår i matfettsblandningar för att den inte härsknar så lätt, odlas till stora delar på skövlad regnskogsmark och är varken nyttig eller miljövänlig.

Ät fisk och skaldjur från hållbart fiske

För hälsans skull är det bra att äta fisk och skaldjur minst två eller tre gånger i veckan. Men för livet i sjöar och hav är det viktigt att hushålla noga med det bestånd av fisk och skaldjur som finns kvar efter rovfiske och olika skador och föroreningar. Undvik hotade arter och välj miljömärkta skaldjur och fiskar (KRAV och MSC, se avsnitt om märkning) som fångats på så skonsamt sätt som möjligt. Se också upp med odlad fisk. Laxodling t.ex. kräver mycket foderfisk och kan orsaka övergödning av hav och vattendrag. Odlade musslor och ostron är däremot smarta miljöval. De kräver inget foder, silar växtplankton ur havet och bidrar till att minska övergödningen.

Källor

Äter du på klimatet? Broschyr, Naturskyddsföreningen

På väg mot miljöanpassade kostråd – vetenskapligt underlag för miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Rapport 9, Livsmedelsverket 2008.

Hur ska jag välja mat för att var miljösmart? Kan jag äta miljösmart och hälsomedvetet? Hur gör man när man räknar på olika produkters miljöpåverkan. Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa texterna i detta avsnitt. Titta också på filmen här till höger.