Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera?  Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I en expertpanel sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill.

- Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige de senaste 10-20 åren och vi äter nu mer kött än vad som är motiverat ur näringssynpunkt. Produktionen av kött är väldigt resurskrävande och medför en mycket större miljöbelastning jämfört med odling av vegetabiliska livsmedel. För miljöns och även vår hälsas skull skulle vi gott och väl kunna minska vår köttkonsumtion.

Detta säger Monika Pearson som har medverkat vid framtagandet av förslaget till Livsmedelsverkets miljösmarta matval utifrån kostråden.

Seminariet sänds via videolänk från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 23 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

• Ät mindre kött.
• Byt ut en del av köttet mot proteinrika och fiberrika baljväxter som ärter, bönor och linser – färska, torkade eller konserverade. Baljväxter är bra i växtföljden och hjälper till att binda kväve i marken.
• När du handlar nötkött, välj svenskt och gärna ekologiskt eller naturbeteskött. När du handlar fläskkött eller kyckling, välj kött från ekologisk produktion eller från produktionssystem där fodret inte består av importerat sojafoder eller mycket odlat foder.
• Brukar du äta lunch ute på restaurang? – välj gärna vegetariskt! Köttet på restauranger är ofta importerat.
• Satsa på grytor med mycket lök och rotsaker så kan du minska på mängden kött men ändå bli mätt. Byt ut en del av köttfärsen mot rivna morötter och rödbetor.
• Ät säsongsanpassat. Följ den svenska odlingssäsongen och välj bort frukt och grönt som flygfraktats. Njut av färskpotatis, sparris, färsk lök, bladgrönsaker och bär under vår och sommar. Passa på att frossa i höstskördade frukter, svamp och grönsaker. Laga gratänger, soppor och mustiga grytor med lök, rotsaker och bönor under vintermånaderna
• Byt ut salladsgrönsaker mot grövre grönsaker som lök, morötter, kål, rödbetor. Det är både billigare, nyttigare och bättre för miljön.
• Ät mer av lokala grönsaker och frukter och mindre från växthusodlingar som använder fossila bränslen.
• Byt ris mot potatis, bulgur, matkorn och matvete och pasta som producerats i Sverige. Ris måste fraktas långt och marken som riset odlas på släpper ut mycket metangas.
• Ät gärna fisk och skaldjur, men välj arter från hållbart fiske som är märkta med Krav eller MSC (se miljömärken i avsnittet om märkning).
• Undvik så gott det går att äta livsmedel som transporterats med flyg eller långa vägar med lastbil.
• Förvara maten rätt så håller den längre och onödigt spill minskas.
• Lita på dina sinnen. Lär dig hur färsk mat luktar och smakar och titta inte blint på bäst-före-datum.
• Lär dig skillnaden mellan ”bäst-före-datum” och ”sista förbrukningsdag”.
• Kasta inte mat i onödan. Vi slänger vart femte kilo mat vi handlar hem. Den största delen av all den maten har producerats och transporterats helt i onödan. Planera matinköpen bättre och ta vara på resterna.
• Laga maten energiekonomiskt. Använd gärna mikro, håll spisplattor rena och använd plana kastruller och stekpannor. Använd lock och undvik att stormkoka maten. Utnyttja eftervärmen.
• Vattenkokare är både det snabbaste och energisnålaste sättet att koka upp vatten på.

Källor

Grön guide, Naturskyddsföreningens hemsida.

Mat & Klimat, Björklund, Holmgren, Johansson, Medströms bokförlag, 2008.

Konsumenten har stor makt över miljön. Den mat vi väljer att köpa, laga och äta styr vad som tillverkas och säljs. Vi kan påverka mer än vi tror men vi behöver hjälp för att fatta rätt beslut och hjälp att hitta rätt i butiken. Livsmedelsverket håller med stöd från forskare och andra myndigheter på att arbeta fram förslag till nya kostråd som både är näringsriktiga och tar hänsyn till miljö och klimat. Arbetet har inriktats på fyra av de 16 nationella kvalitetsmål för miljön som riksdagen fattat beslut om - begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv.

Vad ligger till grund för råden?

De svenska kostråd som funnits hittills har utgått från de nordiska näringsrekommendationerna. För att klara de nationella miljömål, som riksdagen slagit fast, är det angeläget att ändra kostvanor och i större utsträckning välja livsmedel som produceras med hänsyn till miljö och klimat. De nya råden bygger därför också på studier kring energiflöden och livscykelanalyser av livsmedel som det är önskvärt att vi äter både för hälsans och för miljöns skull. Det finns inga råd kring konsumtion av mat som inte är önskvärd eller nödvändig för vår hälsa, t.ex chips, godis och läsk och alkoholhaltiga drycker.

Ät mindre kött

Köttproduktionen är väldigt resurskrävande och den största miljöbelastningen sker på gården. Därför är ett av de allra viktigast stegen mot miljösmarta matval att minska konsumtionen av kött. Från nuvarande cirka 80 kilo per person och år helst ned till 50 kilo vilket inte heller skulle påverka vår hälsa negativt. I dag överkonsumerar vi kött enligt Livsmedelsverket. Om alla svenskar avstår en portion kött i veckan minskar koldioxidutsläppen med 1,5 miljoner ton per år. Det är lika mycket som ett års utsläpp från 233 000 bilar. Köttet vi väljer att äta bör helst komma från naturbetes- eller ekologiska kor och får som äter svenskodlat grovfoder och betar oplöjda och naturliga hagmarker. De bidrar till att hålla landskapet öppet och bevara den biologiska mångfalden. Sådan nötboskap konkurrerar inte heller om åkermarken på grund av odling av foder. Kyckling och griskött orsakar mycket lägre metanutsläpp än kor men produktionen av deras foder är ofta resurskrävande och skulle i större utsträckning kunna bestå av rester från livsmedelsproduktion och konsumtion.

Ät lokalt och säsongsanpassat

Potatis, pasta, bröd och gryn är miljösmart mat som finns och produceras i vår närhet. För miljöns skull är potatis bättre än ris. Risodlingar släpper ut metangas och har tre gånger större klimatpåverkan än potatis. Grova grönsaker som morötter, rödbetor, lök, blomkål, vitkål, rödkål och broccoli är lagringståliga och påverkar klimatet mindre än tomater, gurka och olika salladssorter. Känsliga frukter och grönsaker är bra att handla så närodlat som möjligt. I dag kasseras en tredjedel av allt grönt på väg från odlaren till konsument. För att undvika flygfrakt och långa lastbilstransporter av färska frukter och grönsaker är det klokt att följa den svenska odlingssäsongen. Ät primörer vår och sommar, svenska frukter, bär, grönsaker och svamp under sensommar och höst, bönor, kål och rotsaker under vintermånaderna.

I bär och fruktodlingar används mycket bekämpningsmedel. Bananer, citrusfrukter och vindruvor besprutas mest av frukterna. Om och när det finns, välj obesprutade (t.ex ekologiska) närodlade och bär och frukter. Likaså grönsaker som odlats på friland eller i växthus som värms med förnybar energi.

För svenskodlade bär, frukter och grönsaker används generellt mindre mängder av bekämpningsmedel. Den energi som används i växthus och djurstallar är allt oftare baserad på biobränslen och vindkraft. Sverige har gott om odlingsbar mark. Vi har heller inte förstört matjordarna med ensidig odling av samma växtsort, till skillnad från många länder som vi i dag importerar livsmedel ifrån. Därför skulle vi kunna odla mer mat i Sverige och framför allt ekologiska livsmedel som lever upp till målen giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv. Ju närmare maten produceras desto kortare transporter och bättre insyn och kontroll.

Ät nyttiga och miljövänliga fetter

Av matfetter är både olivolja och rapsolja bra för hälsan. I Sverige är rapsolja bäst ur miljösynpunkt. Raps odlas i Sverige och är en växtföljdsgröda som gynnar växt och djurliv, i synnerhet pollinerande bin och humlor. Smör är en biprodukt ur mjölkproduktionen och gynnar biologisk mångfald via betande kor men innehåller mättat fett som vi ska äta mindre av. Palmolja, som innehåller mycket mättat fett och ofta ingår i matfettsblandningar för att den inte härsknar så lätt, odlas till stora delar på skövlad regnskogsmark och är varken nyttig eller miljövänlig.

Ät fisk och skaldjur från hållbart fiske

För hälsans skull är det bra att äta fisk och skaldjur minst två eller tre gånger i veckan. Men för livet i sjöar och hav är det viktigt att hushålla noga med det bestånd av fisk och skaldjur som finns kvar efter rovfiske och olika skador och föroreningar. Undvik hotade arter och välj miljömärkta skaldjur och fiskar (KRAV och MSC, se avsnitt om märkning) som fångats på så skonsamt sätt som möjligt. Se också upp med odlad fisk. Laxodling t.ex. kräver mycket foderfisk och kan orsaka övergödning av hav och vattendrag. Odlade musslor och ostron är däremot smarta miljöval. De kräver inget foder, silar växtplankton ur havet och bidrar till att minska övergödningen.

Källor

Äter du på klimatet? Broschyr, Naturskyddsföreningen

På väg mot miljöanpassade kostråd – vetenskapligt underlag för miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Rapport 9, Livsmedelsverket 2008.

Hur ska jag välja mat för att var miljösmart? Kan jag äta miljösmart och hälsomedvetet? Hur gör man när man räknar på olika produkters miljöpåverkan. Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa texterna i detta avsnitt. Titta också på filmen här till höger.