Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera?  Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I en expertpanel sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill.

- Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige de senaste 10-20 åren och vi äter nu mer kött än vad som är motiverat ur näringssynpunkt. Produktionen av kött är väldigt resurskrävande och medför en mycket större miljöbelastning jämfört med odling av vegetabiliska livsmedel. För miljöns och även vår hälsas skull skulle vi gott och väl kunna minska vår köttkonsumtion.

Detta säger Monika Pearson som har medverkat vid framtagandet av förslaget till Livsmedelsverkets miljösmarta matval utifrån kostråden.

Seminariet sänds via videolänk från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 23 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Visst är det väl transporten av mat som är den största miljöboven - eller? Ett av tio kilo mat som vi köper i Sverige slängs i onödan. Odlad lax från Norge transporteras till andra sidan jordklotet för att rensas och styckas och transporteras sedan till svenska butiker. Hur ska vi hantera maten på bästa sätt för att minska onödig miljöbelastning? Hur stor skillnad gör det om jag cyklar till affären istället för att ta bilen? Hur gör man för att jämföra klimatpåverkan från olika livsmedel? Frågor kring transporter, förpackningar och svinn diskuteras vid årets första seminarieträff i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan.

I expertpanelen sitter Elin Röös från Institutionen för energi och teknik vid SLU, Uppsala och Anna Carlsson, expert på matsvinn från Konsumentföreningen Stockholm.

- Vi slänger mycket mat i vårt samhälle idag, och mycket av den maten slängs helt i onödan vilket  också ger en helt onödig miljöbelastning. Om vi ändrar vårt beteende kan det göra stor skillnad för miljön, säger Anna Carlsson.

Seminariet ges via videolänk och sänds från Sveriges lantbruksuniversitet vid Ultuna i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 16 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31 LivsmedelsSverige.

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

• Ät mindre kött.
• Byt ut en del av köttet mot proteinrika och fiberrika baljväxter som ärter, bönor och linser – färska, torkade eller konserverade. Baljväxter är bra i växtföljden och hjälper till att binda kväve i marken.
• När du handlar nötkött, välj svenskt och gärna ekologiskt eller naturbeteskött. När du handlar fläskkött eller kyckling, välj kött från ekologisk produktion eller från produktionssystem där fodret inte består av importerat sojafoder eller mycket odlat foder.
• Brukar du äta lunch ute på restaurang? – välj gärna vegetariskt! Köttet på restauranger är ofta importerat.
• Satsa på grytor med mycket lök och rotsaker så kan du minska på mängden kött men ändå bli mätt. Byt ut en del av köttfärsen mot rivna morötter och rödbetor.
• Ät säsongsanpassat. Följ den svenska odlingssäsongen och välj bort frukt och grönt som flygfraktats. Njut av färskpotatis, sparris, färsk lök, bladgrönsaker och bär under vår och sommar. Passa på att frossa i höstskördade frukter, svamp och grönsaker. Laga gratänger, soppor och mustiga grytor med lök, rotsaker och bönor under vintermånaderna
• Byt ut salladsgrönsaker mot grövre grönsaker som lök, morötter, kål, rödbetor. Det är både billigare, nyttigare och bättre för miljön.
• Ät mer av lokala grönsaker och frukter och mindre från växthusodlingar som använder fossila bränslen.
• Byt ris mot potatis, bulgur, matkorn och matvete och pasta som producerats i Sverige. Ris måste fraktas långt och marken som riset odlas på släpper ut mycket metangas.
• Ät gärna fisk och skaldjur, men välj arter från hållbart fiske som är märkta med Krav eller MSC (se miljömärken i avsnittet om märkning).
• Undvik så gott det går att äta livsmedel som transporterats med flyg eller långa vägar med lastbil.
• Förvara maten rätt så håller den längre och onödigt spill minskas.
• Lita på dina sinnen. Lär dig hur färsk mat luktar och smakar och titta inte blint på bäst-före-datum.
• Lär dig skillnaden mellan ”bäst-före-datum” och ”sista förbrukningsdag”.
• Kasta inte mat i onödan. Vi slänger vart femte kilo mat vi handlar hem. Den största delen av all den maten har producerats och transporterats helt i onödan. Planera matinköpen bättre och ta vara på resterna.
• Laga maten energiekonomiskt. Använd gärna mikro, håll spisplattor rena och använd plana kastruller och stekpannor. Använd lock och undvik att stormkoka maten. Utnyttja eftervärmen.
• Vattenkokare är både det snabbaste och energisnålaste sättet att koka upp vatten på.

Källor

Grön guide, Naturskyddsföreningens hemsida.

Mat & Klimat, Björklund, Holmgren, Johansson, Medströms bokförlag, 2008.

Hur ska jag välja mat för att var miljösmart? Kan jag äta miljösmart och hälsomedvetet? Hur gör man när man räknar på olika produkters miljöpåverkan. Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa texterna i detta avsnitt. Titta också på filmen här till höger.

Varje år slänger vi svenskar så mycket mat att det är som att kasta en femtedel av våra pengar direkt i soporna. Den mängd koldioxid som har släppts ut för produktion och transport av den maten motsvaras av ett årligt utsläpp från 460 000 oljeeldade villor eller 700 000 bilar! Och det är troligen en underskattning. Skälen till att vi slänger så mycket mat är till exempel att vi köper för mycket och måste slänga sådant som blivit dåligt för att vi inte hunnit äta upp det. Ibland är förpackningar svåra att tömma. Även om många förpackningar skulle kunna göras bättre är de ändå viktiga. Förpackningar skyddar till exempel livsmedlen så att de håller längre. De kan också bidra till att transporterna minskar genom att det går att packa livsmedlen effektivt i båtar och lastbilar. Båt och lastbil är förresten de vanligaste transportsätten för livsmedel. En tredjedel av all godstrafik på de europeiska vägarna är livsmedelstransporter, men trots det är det ofta konsumenternas bilåkande till och från affären som står för den största klimatbelastningen per kilo transporterade livsmedel.

Läs mer om transporter, förpackningar och matsvinn och hur de påverkar miljön och klimatet i artiklarna här intill.

Varje kilo mat åker hundra mil, sägs det. Det är en sanning med modifikation. Många matvaror åker tusentals, tiotusentals mil, andra kanske bara fem eller tio. Men åker gör de. En del varor har dessutom mycket märkliga resvägar. Som den frysta laxfilén som kommer från Chile och har fileats i Thailand innan den fraktades till Sverige för att kanske säljas på ICA.

Hur transporteras olika produkter?

En tredjedel av all godstrafik på vägarna i Europa är livsmedelstransporter. Långtradare är det vanligaste sättet att frakta mat på idag. Det gäller all slags mat, även foder till djuren. Sveriges medlemskap i EU och den fria rörligheten av varor har medfört ökad import av mat från Europa. Ofta består transporterna av en kombination av tåg och lastbil. Exempel på livsmedel som fraktas med tåg är drycker, matolja, pasta, mjöl och socker. Långväga flygtransporter används bara i undantagsfall för vissa exotiska bär, frukter och grönsaker. Båt är vanligast när det gäller import av frukt, grönsaker samt fryst fisk och skaldjur, exempelvis från fjärran östern. Frukten plockas omogen och mognar under båtresan. På samma sätt möras färskt vakuumpackat kött under transporten från Sydamerika, som också sker med båt.

Hur mycket påverkar transporterna miljön?

Av de olika transportsätten ger flygtransporter upphov till mest klimatpåverkan, 200 gånger mer jämfört med båtfrakt (se stapeldiagram). Trots långa transportsträckor är båtfrakt ett miljövänligt alternativ i förhållande till mängd transporterad produkt. Tåg är också skonsamt mot miljön men sparsamt nyttjat.

Livsmedelskedjan Coop har hösten 2009 tagit ett stort steg mot klimatsmarta frakter och låter en stor del av sina varor ta tåget (se bild). Transporten sker i samarbete med Green Cargo. Varor fylls på i 36 lastbilstrailers och lastas sedan ombord på det så kallade Cooptåget, som går från Helsingborg till Stockholm fem dagar i veckan. Det innebär 350 färre långtradare per vecka på samma vägsträcka och 8000 ton mindre koldioxidutsläpp per år. Målet är att Cooptåget ska rulla vidare även norrut och på sikt ska merparten av Coops transporter ske med tåg.

Antalet livsmedelstransporter liksom avstånden ökar i takt med att produktionen specialiseras och blir alltmer storskalig. Utvecklingen går mot färre mejerier, färre slakterier, färre bagerier, allt större men färre gårdar, allt större men färre mataffärer. Även mellan konsumenten och butiken har avståndet ökat markant. När kvartersbutiken är borta tar man bilen och handlar i något köpcentrum. Maten åker allt längre sträckor men ändå är den genomsnittliga transportsträckan kort - cirka tio mil. Och det är inte de tyngsta och längsta frakterna utan de kortaste som belastar miljön mest. Ökad efterfrågan på ekologiska varor ställer krav på miljövänligare transporter. Både handeln och industrin har ambition att effektivisera och samordna transporterna bättre. Men det går trögt. Dagligvaruhandeln svarar för en femtedel, det vill säga 20 procent, av de totala godstransporterna.

Trots alla livsmedelstransporter är det inte de som står för de största utsläppen av växthusgaser i livsmedelskedjan utan produktionen – speciellt jordbrukets produktion. Transporterna står för ca 20-30 procent av livsmedelsproduktionens totala utsläpp av växthusgaser.

Vilken betydelse har konsumentens transportsätt?

Omkring en tredjedel av alla transporter i livsmedelskedjan är hemtransporter. Personbilstransporterna till och från mataffären gör större inverkan på miljön än alla långtradare med livsmedel vi ser på vägarna. Det beror på mängden gods som transporteras samtidigt. En fullpackad långtradare med släp har cirka 30 till 40 ton varor i lasten och drar cirka 4,5 liter diesel per mil. Vid en körning på 100 mil kan den därför släppa ut mindre koldioxid per kilo vara än personbilen som kör hem varor från stormarknaden. Ju oftare konsumenten tar bilen till mataffären desto större miljöpåverkan.  Att åka kollektivt, cykla till mataffären eller handla på nätet, e-handla, kan vara en modell för att minska hushållens biltransporter. Naturvårdsverket har visat att cirka 35 procent energi skulle sparas om hälften av alla inköp gjordes via nätet och leverans av varorna till hushållen samordnades.

Exempel på två olika varor, ost…

Arla Herrgård står det på plastförpackningen som osten ligger i. Hur den kom till ICA Kvantum i Nacka utanför Stockholm är en lång historia. Den är ystad på Arlas mejeri i Kalmar. Mjölken kom från kor i Småland, Öland eller Östergötland. Efter en tids lagring fraktades osten från Kalmar till Arlas centrallager i Götene för att mogna färdigt och sedan förpackas i bit. Från Götene kördes Herrgårdsosten med Arlas långtradare till ICA: s centrallager i Kallhäll. Därifrån skickades den tillsammans med andra varor till ICA-butiken i Nacka.

…och  morot

Morötterna i den ICA-märkta plastpåsen i grönsakshyllan är skördade hos en odlare utanför Kristianstad. Därifrån kördes de till ett skånskt packeri som samlar upp rotsaker från fler odlare i trakten. Där tvättades morötterna och packades i enkilos plastpåsar, datumstämplades och skickas till ICA:  s centrallager för frukt och grönt i Helsingborg. Efter kvalitetskontroll skickades morötterna vidare till något av ICA: s fem övriga centrallager, i det här fallet Kallhäll. Från Kallhäll kördes morötterna slutligen ut till butik. Kanske i samma lastbil som herrgårdsosten.

Källor/läs mer

Livsmedelstransporter i ett hållbart samhälle, KFB, 2000

Mat och klimat - En sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, Angervall, Sonesson, Ziegler och Cederberg, SIK-Rapport 776, 2008.