2010-08-31
Ät lokal mat och stöd landsbygden – så resonerar både konsumenter, grossister och krögare, visar en färsk undersökning som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) genomfört. Drivkraften bakom den hetaste mattrenden är konsumenternas efterfrågan och det viktigaste argumentet för konsumenterna att köpa lokalt producerad mat är att stödja en levande landsbygd. Konsumenterna menar också att lokalproducerat är bra för miljön och för djuren.
Sveriges lantbruksuniversitet

Hur produceras maten i Sverige och hur ser ett hållbart lantbruk ut? Kring dessa frågor diskuterar vi i den tredje seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som sätter in frågor om mat och klimat i ett bredare miljöperspektiv. I expertpanelen sitter forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet.

- De senaste 50 åren har vi fått tillgång till två viktiga produktionsmedel; handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har betytt mycket för den produktionsutveckling som vi har haft och som i storleksordningen är att vi har fördubblat spannmålsskördarna och mjölkproduktionen under dessa år.

Det säger Rune Andersson, professor i markvetenskap, som är en av de deltagande experterna som särskilt kommer prata om konventionellt jordbruk. I expertpanelen sitter även Jan Bertilsson, professor i husdjursvetenskap som ska berätta om mjölkproduktionen, och Johanna Björklund, forskare inom ekologisk produktion på Centrum för uthålligt lantbruk. Johanna Björklund säger:

- Det ekologiska lantbruket har varit en drivkraft för det konventionella att utvecklas miljövänligt. Det är intressant att se hur både det ekologiska och konventionella lantbruket har lärt sig av varandra och att det är så viktigt att det finns olika sätt att driva lantbruk och olika idéer om vad ett hållbart lantbruk är.

Seminarierna sänds via videolänk från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala till lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund, där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor! Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 20 april

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige (nås dock inte fredag 16 april).

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

• Ät mindre kött.
• Byt ut en del av köttet mot proteinrika och fiberrika baljväxter som ärter, bönor och linser – färska, torkade eller konserverade. Baljväxter är bra i växtföljden och hjälper till att binda kväve i marken.
• När du handlar nötkött, välj svenskt och gärna ekologiskt eller naturbeteskött. När du handlar fläskkött eller kyckling, välj kött från ekologisk produktion eller från produktionssystem där fodret inte består av importerat sojafoder eller mycket odlat foder.
• Brukar du äta lunch ute på restaurang? – välj gärna vegetariskt! Köttet på restauranger är ofta importerat.
• Satsa på grytor med mycket lök och rotsaker så kan du minska på mängden kött men ändå bli mätt. Byt ut en del av köttfärsen mot rivna morötter och rödbetor.
• Ät säsongsanpassat. Följ den svenska odlingssäsongen och välj bort frukt och grönt som flygfraktats. Njut av färskpotatis, sparris, färsk lök, bladgrönsaker och bär under vår och sommar. Passa på att frossa i höstskördade frukter, svamp och grönsaker. Laga gratänger, soppor och mustiga grytor med lök, rotsaker och bönor under vintermånaderna
• Byt ut salladsgrönsaker mot grövre grönsaker som lök, morötter, kål, rödbetor. Det är både billigare, nyttigare och bättre för miljön.
• Ät mer av lokala grönsaker och frukter och mindre från växthusodlingar som använder fossila bränslen.
• Byt ris mot potatis, bulgur, matkorn och matvete och pasta som producerats i Sverige. Ris måste fraktas långt och marken som riset odlas på släpper ut mycket metangas.
• Ät gärna fisk och skaldjur, men välj arter från hållbart fiske som är märkta med Krav eller MSC (se miljömärken i avsnittet om märkning).
• Undvik så gott det går att äta livsmedel som transporterats med flyg eller långa vägar med lastbil.
• Förvara maten rätt så håller den längre och onödigt spill minskas.
• Lita på dina sinnen. Lär dig hur färsk mat luktar och smakar och titta inte blint på bäst-före-datum.
• Lär dig skillnaden mellan ”bäst-före-datum” och ”sista förbrukningsdag”.
• Kasta inte mat i onödan. Vi slänger vart femte kilo mat vi handlar hem. Den största delen av all den maten har producerats och transporterats helt i onödan. Planera matinköpen bättre och ta vara på resterna.
• Laga maten energiekonomiskt. Använd gärna mikro, håll spisplattor rena och använd plana kastruller och stekpannor. Använd lock och undvik att stormkoka maten. Utnyttja eftervärmen.
• Vattenkokare är både det snabbaste och energisnålaste sättet att koka upp vatten på.

Källor

Grön guide, Naturskyddsföreningens hemsida.

Mat & Klimat, Björklund, Holmgren, Johansson, Medströms bokförlag, 2008.

Visste du att för 150 år sedan jobbade två av tre svenskar med jordbruk, skogsbruk eller fiske? Nu är det bara två procent av hela Sveriges befolkning som gör det. Under samma tid har det svenska jordbruket också gått igenom andra stora förändringar. Lantbrukaren använder idag maskiner istället för oxar och hästar för att plöja, så och skörda åkern. Användning av handelsgödsel och kemisk besprutning har gjort att skördarna har kunnat mångdubblas. Dessa förändringar bidrog till att hjälpa Sverige ur fattigdom. Men, jordbrukets förändring har också medfört att miljön påverkas. Det svenska landskapet har förändrats. Mycket av den mark som förut användes för odling eller bete för djur har nu växt igen. Våtmarker har torrlagts. Jordbruket släpper också ut växthusgaser som påverkar klimatet och näring som orsakar övergödning av sjöar och hav. Av alla steg i livsmedelskedjan är det jordbruket som står för den största miljöpåverkan.

I texterna här intill kan du lära dig mer om dagens svenska jordbruk, ekologisk produktion, närodlad mat och hur jordbruket påverkar miljön. Genom att klicka på filmerna här till höger kan du också höra två experter svara på frågor om ”vanligt” så kallat konventionellt jordbruk och om ekologiskt jordbruk.

Att känna doften av ett nyplockat äpple, att få påverka vad som odlas, att veta mer om hur moroten eller biffen produceras och att till och med få se odlaren/uppfödaren i ögonen - det är en stark önskan hos allt fler konsumenter, inte bara i Sverige utan i de flesta industrialiserade länder. Närproducerat, småskaligt och regionala specialiteter är den snabbast växande trenden inom livsmedelssektorn.

Vad är närproducerad mat?

Det är mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett visst avgränsat område. Lokalproducerad mat betyder samma sak. Efterfrågan på sådan mat ökar. Människor söker alternativ till den anonyma massproducerade maten. Man kan tala om en folkrörelse. Allt fler lokala producenter ser nya utvecklingsmöjligheter i att sälja direkt till kund från den egna gården eller via andra kanaler. Ofta går fler producenter samman och bildar nätverk med gemensam marknadsföring och distribution.

Bondens egen marknad är en verksamhet som startade för snart tio år sen i Sverige och ännu tidigare i USA och Storbritannien. Det innebär att matproducenter från gårdar inom en radie på cirka 25 mil reser in till staden och säljer sina varor på en marknad där. Potatisen på ICA kan ha åkt tio gånger längre än den på Bondens marknad. Än så länge. Både livsmedelskedjor och grossister har insett fördelar med att satsa på lokalt producerade varor. De är inga vinstmaskiner, men bidrar till att ge butiken gott rykte hos kunderna.

Är närproducerat samma som småskaligt?

Ja och nej. Småskaligt kan vara närproducerat, men det kan lika gärna vara livsmedel som är tillverkade långt från konsumenten. Definitionen på vad som är småskalig matproduktion varierar. Enligt EU är det en verksamhet med upp till 50 anställda och en omsättning på högst 100 miljoner kronor. I Sverige menar man vanligen ett företag med högst tio anställda där man både producerar, förädlar, förpackar och distribuerar.

Regional mat

Man talar också om regional mat. Den kan i och för sig vara närproducerad men begreppet innebär mat som har en koppling till en viss region eller geografiskt område. Det kan handla om Västerbottenost, öländska kroppkakor, skånsk spettekaka, smak, tillagningsmetoder, eller kulturella traditioner. Det förekommer också att producenter från en hel region går samman och marknadsför mat därifrån, exempelvis Smaka på Småland och Öland, Goda Gotland, Smakriket Jämtland.

Är närproducerad mat bättre ur miljösynpunkt?

Ja på flera plan. Avståndet mellan producent och konsument krymper. Maten behöver inte åka så långt eller lastas om och lagras i energikrävande kylrum. Bönderna får både uppskattning och bättre betalt för sina varor och kan utveckla produktionen på gården, vilket bidrar till ökad mångfald i landskapet. Med smakrika, färskare varor minskar förhoppningsvis även matsvinnet.

Distribution och transporter är samtidigt det största problemet både miljömässigt och praktiskt för den här formen av handel. Olika former av samtransporter och samverkan behövs, annars ökar miljöbelastningen, även om avstånden är korta.

Vad innebär närproducerad mat för konsumenten?

Som konsument av närproducerad mat bidrar man en smula till att bevara öppna landskap, bevarad mångfald av djur och växter och på sikt ett mer hållbart jordbruk. Närkontakt med den lokala producenten bidrar till ökad förståelse för hur kretsloppet fungerar och hur våra livsmedel produceras. Ju fler kunder som kräver besked om ursprung, äkthet och närproducerade livsmedel desto större chans att de stora aktörerna i livsmedelskedjan fokuserar mer på hög kvalitet och varor som är mindre anonyma.

Läs mer

http://www.regionalmat.se/