2010-08-31
Ät lokal mat och stöd landsbygden – så resonerar både konsumenter, grossister och krögare, visar en färsk undersökning som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) genomfört. Drivkraften bakom den hetaste mattrenden är konsumenternas efterfrågan och det viktigaste argumentet för konsumenterna att köpa lokalt producerad mat är att stödja en levande landsbygd. Konsumenterna menar också att lokalproducerat är bra för miljön och för djuren.
Sveriges lantbruksuniversitet

2010-08-31
Lägg inte på mer än du orkar äta upp! Släng inte maten! Nej, det är inte med pekpinnar som Knivsta kommun ska minska matsvinnet i skolorna. I stället bjuds eleverna på en matresa. Det är kostchefen i kommunen Ingela Nannström som tagit initiativ till projektet Vår härliga matresa, där fabler spelar en central roll. Tanken är att de yngre barnen genom illustrationerna ska lära sig om matens ursprung och fyllas med respekt och omtanke.
Upsala Nya Tidning

2010-08-26
Sverige klarar inte miljömålen för 2010. Anledningen är att man inte klarar av målet att minst en tredjedel av matavfallet ska omvandlas till biogas och biogödsel. Förra året omvandlades bara 21 procentav matavfallet från hushåll, restauranger och butiker till biogas och biogödsel. Målet att minst 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom biologsik behandling avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.
icanyheter

Här är några recept som kan passa till sommaren

Sparris med solrosfrön och parmesan

8-10 portioner

2 buntar färsk svensk grön sparris (à 250 g)
1/2 dl rostade solrosfrön
1 dl hyvlad parmesan
olivolja
salt
ev flingsalt

Skär av den nedersta och torra delen av sparrisen. Förväll sparrisen i en vid kastrull i lättsaltat vatten i 2-4 minuter. Häll av och lägg upp på ett fat. Ringla över 1/2 msk olja. Strö över solrosfrön och hyvlad parmesan och ev lite flingsalt.

***********************************************************************************************

Basilikabakad färskpotatis med citron

800 g färskpotatis
1 kruka basilika
1 vitlöksklyfta
1 citron
1/2 dl olivolja
ugnsfolie
flingsalt

Skrubba och koka färskpotatis i lättsaltat vatten i 10 minuter. Låt svalna något. 2. Mortla eller mixa basilika med flingsalt, vitlöksklyfta och rivet skal av 1 sköljd citron. 3. Tillsätt juicen från halva citronen. Vispa i olivolja. 4. Lägg potatisen på ett rejält ark dubbelvikt ugnsfolie. Häll dressingen över och förslut kanterna noga. Lägg på grillen i ca 10 minuter.

Grillade lammkotletter eller grillad fisk är gott till.

***********************************************************************************************

Svamp- och purjolökspaj

(kan användas som grundrecept till paj med olika säsongsanpassade grönsaker, t. ex. morot och lök eller kanske rödbeta och getost, prova dig fram!)

6-8 portioner

1 liter färsk svamp
2-3 purjolökar
smör eller margarin eller olja att fräsa grönsakerna i
1 krm svartpeppar
4 ägg
2 ½ dl matlagningsgrädde
2 dl riven västerbottenost

Pajskal:
2 ½ dl vetemjöl
75 g smör eller margarin
3/4 dl Kesella mager

Hacka ihop mjölet och smöret till en grynig massa. Tillsätt Kesellan och arbeta snabbt ihop degen. Tryck ut degen i en pajform, ca 23 cm i diameter. Nagga med en gaffel. Låt pajen vila i kylen i 30 min. Förgrädda pajskalet i ca 10 min. Sätt ugnen på 200 grader. Skär svampen i bitar och purjololöken i skivor. Fräs först svampen i en stekpanna tills all vätska försvunnit (ca 10 min). Tillsätt purjolöken och låt blandningen fräsa i några minuter. Krydda med salt och peppar. Vispa ihop ägg och grädde. Varva svamp och purjolöksblandningen med osten i en smord ungssäker form (ca 23 cm i diameter). Häll över äggstanningen. Grädda i nedre delen av ugnen i 35-40 min.

***********************************************************************************************

Grönsakspaté

8 portioner

6 palsternackor, ca 400 g
6 morötter, ca 400 g
vatten
2 tsk salt/liter vatten
250 g broccoli
3 x ½ kryddmått svartpeppar
3 x ½ tsk potatismjöl
3 x 1 ägg
3 x ½ dl Kesella

Alt. bara en favoritgrönsak; rödbeta/morot blir färgglatt. Sätt ugnen på 175 grader. Tina broccolin. Skala palsternackorna och morötterna. Skär dem i bitar. Koka dem mjuka i lättsaltat vatten, ca 15 min. Finhacka varje grönsak för sig med en kniv eller kör dem i en matberedare. Blanda varje grönsak med salt, peppar, potatismjöl, ägg och Kesella. Smörj en ungssäker avlång form. Häll först i broccolismeten, därefter palsternackssmeten och överst morotssmeten. Grädda i ugnen ca 1 tim. Låt patén kallna.

***********************************************************************************************

Morots- och ingefärssoppa

4 portioner

2 gula lökar
4-6 morötter (ca ½ kg)
2 tsk färsk ingefära
2 msk olja
9 dl grönsaksbuljong (från tärning)
1 apelsin, pressad saft och rivet skal
3 krm salt
1/2 krm svartpeppar

Hacka löken, strimla morötterna tunnt och riv ingefäran. Fräs detta i oljan. Tillsätt buljong och apelsinsaft och koka under lock tills morötterna är mjuka. Vispa eller mixa soppan slät. Smaka av med salt och peppar. Garnera med apelsinskal och servera gärna med bröd.

***********************************************************************************************

Kräftströmming

4 portioner

2 msk rapsolja
rivet skal av ½ tvättad citron
1 tsk dillfrö
1 schalottenlök
600 g strömmingsfilé eller 1 kg hel strömming
1 tsk salt
1 dl finhackad dill
6 tomater (ca 400 g)

Skölj och tärna tomaterna. Lägg dem i en kastrull tillsammans med olja, citronskal, dillfrö och finhackad lök. Koka på svag värme ca 5 min. Krydda med salt och peppar. Skölj strömmingsfiléerna och låt dem rinna av väl. Salta filéerna och rulla ihop dem med köttsidan utåt. Lägg dem tätt i en panna eller ugnssäker form. Strö på dill och häll över tomaterna.Täck strömmingen med lock eller folie. Koka på spisen ca 15 min eller ställ in formen mitt i ugnen i 200ºC, ca 20 min.Servera kräftströmmingen kall eller varm med kokt potatis och sallad. En klick gräddfil är gott på den kalla strömmingen.

***********************************************************************************************

Fläskkarré med gnocchi och grillad knipplök

4 portioner

4 skivor benfri svensk fläskkarré à ca 150 g
1 msk hackad färsk rosmarin
1 dl barbecue-sås + extra till servering
400-500 g färsk potatisgnocchi (byt till kokt färskpotatis om du vill)
8 knipplökar
1 ask krasse
olivolja
salt och svartpeppar

Pensla köttet på båda sidor med 1 msk olja och krydda med hackad rosmarin, 1/2 tsk salt och 2 krm svartpeppar.2. Grilla 4-5 minuter på varje sida. Pensla med barbecuesås mot slutet av grillningen. Låt vila 5-10 minuter.3. Koka gnocchi enligt anvisning på förpackningen. Skär ev löken på hälften om den är stor och pensla med olja.4. Grilla löken mjuk ca 5 minuter. Krydda med 2 krm salt och 1 krm svartpeppar. Klipp krassen och blanda med gnocchin och 1 msk olivolja. Servera med köttet, löken och lite extra barbecue-sås.

***********************************************************************************************

Dillkött

4 portioner

½ kg benfritt lammkött eller kalvkött
1 ½ tsk salt per liter vatten
1 purjolök
1 morot
5 vitpepparkorn
5 kryddnejlikor
5 dillstjälkar

1 msk ljus redning
½ dl grädde
2 äggulor
1 ½ tsk ättiksprit
1 kruka dill, hackad

Tillbehör:
potatis, kokt
morötter, kokta
persiljerot, kokt

Skär pujolöken och Skär köttet i ca 2 cm stora tärningar. Lägg köttbitarna i en kastrull och häll på minst 1 l kokande vatten så att det täcker köttet. Koka upp, skumma av väl och lägg i purjolöken och morotsbitarna tillsammans med kryddor och dillstjälkar.Sjud under lock tills köttet känns mört. Det tar ungefär en timme. Ta upp köttet och lägg i en skål. Sila upp 6 deciliter buljong i en kastrull och låt koka upp. Red av och ta av från värmen. Vispa ihop grädden och äggulorna och rör ner i såsen. Smaksätt med ättiksprit och dill. Blanda såsen med köttet. Servera med kokt potatis, kokta morötter och kokta persiljerötter.

***********************************************************************************************

Rabarberkompott

2 dl skalad skuren rabarber
½ dl rårörssocker

Lägg ingredienserna i kastrull och låt puttra tills rabarbern är mjuk och inte för blöt. Servera med kall mjölk.

***********************************************************************************************

Säsongens frukt/bär med yoghurt och rostad müsli

Frukt eller bär som är i säsong, t.ex. Jordgubbar, hallon, blåbär, plommon, äpplen, päron.

Müsli

5 dl rågflingor
5 dl havregryn
2 dl solrosfrön
1 dl linfrön1 dl mandel
1 dl hasselnötter
1 dl råsocker
5 msk mild rapsolja
1 dl vatten

Sätt ugnen på 175 grader. Hacka mandel och nötter grovt och blanda med övriga torra ingredienser på en plåt. Skvätt på olja och vatten och använd rena händer för att krama in fukten i blandningen. Rosta i mitten av ugnen ca 30 minuter. Blanda om ett par gånger så att rostningen blir jämn. Låt svalna och förvara sedan müslin i en fukttät burk.Skiva frukten/bären om det behövs. Servera med yoghurt och toppa med müslin.

***********************************************************************************************

Pavlovatårta

8-9 bitar

4 äggvitor
1 tsk ättiksprit (12%)
2 dl socker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk majsstärkelse (Maizena)

Garnering:

3 dl vispgrädde
½ l bär, t.ex. jordgubbar, hallon och blåbär

Sätt ugnen på 150 °C. Vispa äggvitorna i en torr, ren och helst rundbottnad skål till hårt fast skum. Tillsätt ättiksprit. Blanda socker, vaniljsocker och majsstärkelse. Vänd ner blandningen i vitorna. Rör inte för mycket. Bre ut smeten i en välsmord, rund form med löstagbar kant, ca 26 cm i diameter. Grädda bottnen på galler i nedre delen av ugnen ca 1 1/4 timme. Låt bottnen kallna. Lossa kanten på formen försiktigt och därefter bottenplattan. Vispa grädden tjock. Bre den över bottnen. Garnera med frukt och bär.

Hur produceras maten i Sverige och hur ser ett hållbart lantbruk ut? Kring dessa frågor diskuterar vi i den tredje seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som sätter in frågor om mat och klimat i ett bredare miljöperspektiv. I expertpanelen sitter forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet.

- De senaste 50 åren har vi fått tillgång till två viktiga produktionsmedel; handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har betytt mycket för den produktionsutveckling som vi har haft och som i storleksordningen är att vi har fördubblat spannmålsskördarna och mjölkproduktionen under dessa år.

Det säger Rune Andersson, professor i markvetenskap, som är en av de deltagande experterna som särskilt kommer prata om konventionellt jordbruk. I expertpanelen sitter även Jan Bertilsson, professor i husdjursvetenskap som ska berätta om mjölkproduktionen, och Johanna Björklund, forskare inom ekologisk produktion på Centrum för uthålligt lantbruk. Johanna Björklund säger:

- Det ekologiska lantbruket har varit en drivkraft för det konventionella att utvecklas miljövänligt. Det är intressant att se hur både det ekologiska och konventionella lantbruket har lärt sig av varandra och att det är så viktigt att det finns olika sätt att driva lantbruk och olika idéer om vad ett hållbart lantbruk är.

Seminarierna sänds via videolänk från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala till lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund, där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor! Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 20 april

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige (nås dock inte fredag 16 april).

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera?  Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I en expertpanel sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill.

- Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige de senaste 10-20 åren och vi äter nu mer kött än vad som är motiverat ur näringssynpunkt. Produktionen av kött är väldigt resurskrävande och medför en mycket större miljöbelastning jämfört med odling av vegetabiliska livsmedel. För miljöns och även vår hälsas skull skulle vi gott och väl kunna minska vår köttkonsumtion.

Detta säger Monika Pearson som har medverkat vid framtagandet av förslaget till Livsmedelsverkets miljösmarta matval utifrån kostråden.

Seminariet sänds via videolänk från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 23 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Visst är det väl transporten av mat som är den största miljöboven - eller? Ett av tio kilo mat som vi köper i Sverige slängs i onödan. Odlad lax från Norge transporteras till andra sidan jordklotet för att rensas och styckas och transporteras sedan till svenska butiker. Hur ska vi hantera maten på bästa sätt för att minska onödig miljöbelastning? Hur stor skillnad gör det om jag cyklar till affären istället för att ta bilen? Hur gör man för att jämföra klimatpåverkan från olika livsmedel? Frågor kring transporter, förpackningar och svinn diskuteras vid årets första seminarieträff i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan.

I expertpanelen sitter Elin Röös från Institutionen för energi och teknik vid SLU, Uppsala och Anna Carlsson, expert på matsvinn från Konsumentföreningen Stockholm.

- Vi slänger mycket mat i vårt samhälle idag, och mycket av den maten slängs helt i onödan vilket  också ger en helt onödig miljöbelastning. Om vi ändrar vårt beteende kan det göra stor skillnad för miljön, säger Anna Carlsson.

Seminariet ges via videolänk och sänds från Sveriges lantbruksuniversitet vid Ultuna i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 16 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31 LivsmedelsSverige.

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Hur ska jag välja mat för att var miljösmart? Kan jag äta miljösmart och hälsomedvetet? Hur gör man när man räknar på olika produkters miljöpåverkan. Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa texterna i detta avsnitt. Titta också på filmen här till höger.

Efterfrågan på klimatinformation om produkter ökar runtom i världen. Men att beräkna en varas totala klimatpåverkan är svårt. Carbon Footprinting är ett projekt mellan ett 50-tal länder som, tillsammans med den internationella standardiseringsorganisationen ISO, arbetar för att få till stånd enhetliga metoder för klimatmärkning av varor och tjänster. Arbetet ska vara klart år 2011. Frivillig klimatmärkning pågår redan i flera länder.

Brittiska livsmedelskedjan Tesco var först i Europa med att klimatmärka varor. Symbolen är ett fotavtryck där mängden utsläpp av koldioxid anges för respektive vara. Märkningen inleddes våren 2008. De första produkterna som märktes var apelsinjuice, lök, potatis och tvättmedel. Ett år senare var ett hundratal av kedjans varor klimatmärkta. Tesco har också tagit fram en skrift om vad man kan göra för att minska klimatavtrycket. En miljon exemplar av skriften har distribuerats till kunder i Storbritannien och på Irland.

Den franska regeringen överväger att införa en obligatorisk klimatmärkning. Hur den ska utformas är inte klart men beslut fattas under våren 2010. Ett avtal finns redan mellan Miljödepartementet, ansvariga myndigheter och de stora kedjorna om att utveckla klimatmärkningen under en femårsperiod. Flera livsmedelskedjor har redan infört klimatmärkning som t.ex. Casino, Leclerc, Intermarché och Ecomarché. Casino, exempelvis, grundar sin koldioxidmärkning på de fem viktigaste stegen i varans livscykel och har cirka 3000 varor med märket ”Carbon Casino”.

I Schweiz använder matkedjan Migros procenttal för att informera om hur mycket koldioxidutsläppen har minskat vid produktion av olika varor, alltså en slags omvänd information. Kedjan delar också ut informationsmaterial med tips om hur man kan spara energi genom att agera och handla på olika sätt.

Läs mer:

Tesco

Klimatmärkningen.se

 

Bra Miljöval

Naturskyddsföreningen som är Sveriges största oberoende natur- och miljöorganisation har tagit fram märket Bra Miljöval för att underlätta för konsumenter som vill handla miljövänligt. För att ett företag ska få använda märket på sin produkt måste produkten uppfylla särskilda miljökriterier. De produkter som bär märket kan vara varor som till exempel hushållskemikalier eller tjänster som till exempel elenergi och transporter.

 

EU-blomman

EU-blomman eller ”EU Ecolabel” som märket heter egentligen är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. Märket visar att EU-kommissionens miljökriterier är uppfyllda. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Varor som bär märket kan vara hygienartiklar, hushållsmaskiner, bäddmadrasser, kläder, möbler mm.

Läs mer: Europeiska kommissionen – Eco-label

 

Forest Stewardship Council (FSC)

Forest Stewardship Council är ett certifieringsorgan för trävaror. Märkningen visar att varorna producerats från skogar som brukas på ett miljöanpassat och ekonomiskt hållbart sätt. Krav ställs på att biologisk mångfald ska skyddas och att urbefolkningars rättigheter respekteras. Drygt tio procent av världens skogar är FSC-certifierade idag (2009).

 

Svanen

Svanenmärket är nordens officiella miljömärke som i Sverige utfärdas av Miljömärkning Sverige. Produkterna eller tjänsterna som bär märket måste uppfylla vissa miljökriterier som omprövas regelbundet. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Svanen används på kemtekniska varor, hygienartiklar, maskiner, hotell mm.

 

TCO

Den internationella TCO-märkningen används för IT- och kontorsutrustning med bra användarvänlighet och liten miljöbelastning. Produkterna testas och bedöms av oberoende kvalificerade testlaboratorier. Gällande krav för märket bestäms tillsammans med användare, tillverkare och forskare och andra experter. När det gäller miljön ställer TCO krav på låg energiförbrukning, begränsad användning av miljöfarliga ämnen samt återvinning. TCO Development som äger märket är ett aktiebolag som ägs av TCO, Tjänstemännens centralorganisation. Det finns ett antal olika TCO-märken beroende på vilken produkt som märks.