Kanske vill du starta hösten med att se och lyssna på ett seminarium om ekologisk djurhållning som genomfördes på SLU den 25 maj? Det finns inspelat och kan ses via SLU:s hemsida. Frågor om kor, grisar och kycklingar tas upp och även konsumenternas syn på djurhållningen behandlas av en rad olika experter.

Här är några recept som kan passa till sommaren

Sparris med solrosfrön och parmesan

8-10 portioner

2 buntar färsk svensk grön sparris (à 250 g)
1/2 dl rostade solrosfrön
1 dl hyvlad parmesan
olivolja
salt
ev flingsalt

Skär av den nedersta och torra delen av sparrisen. Förväll sparrisen i en vid kastrull i lättsaltat vatten i 2-4 minuter. Häll av och lägg upp på ett fat. Ringla över 1/2 msk olja. Strö över solrosfrön och hyvlad parmesan och ev lite flingsalt.

***********************************************************************************************

Basilikabakad färskpotatis med citron

800 g färskpotatis
1 kruka basilika
1 vitlöksklyfta
1 citron
1/2 dl olivolja
ugnsfolie
flingsalt

Skrubba och koka färskpotatis i lättsaltat vatten i 10 minuter. Låt svalna något. 2. Mortla eller mixa basilika med flingsalt, vitlöksklyfta och rivet skal av 1 sköljd citron. 3. Tillsätt juicen från halva citronen. Vispa i olivolja. 4. Lägg potatisen på ett rejält ark dubbelvikt ugnsfolie. Häll dressingen över och förslut kanterna noga. Lägg på grillen i ca 10 minuter.

Grillade lammkotletter eller grillad fisk är gott till.

***********************************************************************************************

Svamp- och purjolökspaj

(kan användas som grundrecept till paj med olika säsongsanpassade grönsaker, t. ex. morot och lök eller kanske rödbeta och getost, prova dig fram!)

6-8 portioner

1 liter färsk svamp
2-3 purjolökar
smör eller margarin eller olja att fräsa grönsakerna i
1 krm svartpeppar
4 ägg
2 ½ dl matlagningsgrädde
2 dl riven västerbottenost

Pajskal:
2 ½ dl vetemjöl
75 g smör eller margarin
3/4 dl Kesella mager

Hacka ihop mjölet och smöret till en grynig massa. Tillsätt Kesellan och arbeta snabbt ihop degen. Tryck ut degen i en pajform, ca 23 cm i diameter. Nagga med en gaffel. Låt pajen vila i kylen i 30 min. Förgrädda pajskalet i ca 10 min. Sätt ugnen på 200 grader. Skär svampen i bitar och purjololöken i skivor. Fräs först svampen i en stekpanna tills all vätska försvunnit (ca 10 min). Tillsätt purjolöken och låt blandningen fräsa i några minuter. Krydda med salt och peppar. Vispa ihop ägg och grädde. Varva svamp och purjolöksblandningen med osten i en smord ungssäker form (ca 23 cm i diameter). Häll över äggstanningen. Grädda i nedre delen av ugnen i 35-40 min.

***********************************************************************************************

Grönsakspaté

8 portioner

6 palsternackor, ca 400 g
6 morötter, ca 400 g
vatten
2 tsk salt/liter vatten
250 g broccoli
3 x ½ kryddmått svartpeppar
3 x ½ tsk potatismjöl
3 x 1 ägg
3 x ½ dl Kesella

Alt. bara en favoritgrönsak; rödbeta/morot blir färgglatt. Sätt ugnen på 175 grader. Tina broccolin. Skala palsternackorna och morötterna. Skär dem i bitar. Koka dem mjuka i lättsaltat vatten, ca 15 min. Finhacka varje grönsak för sig med en kniv eller kör dem i en matberedare. Blanda varje grönsak med salt, peppar, potatismjöl, ägg och Kesella. Smörj en ungssäker avlång form. Häll först i broccolismeten, därefter palsternackssmeten och överst morotssmeten. Grädda i ugnen ca 1 tim. Låt patén kallna.

***********************************************************************************************

Morots- och ingefärssoppa

4 portioner

2 gula lökar
4-6 morötter (ca ½ kg)
2 tsk färsk ingefära
2 msk olja
9 dl grönsaksbuljong (från tärning)
1 apelsin, pressad saft och rivet skal
3 krm salt
1/2 krm svartpeppar

Hacka löken, strimla morötterna tunnt och riv ingefäran. Fräs detta i oljan. Tillsätt buljong och apelsinsaft och koka under lock tills morötterna är mjuka. Vispa eller mixa soppan slät. Smaka av med salt och peppar. Garnera med apelsinskal och servera gärna med bröd.

***********************************************************************************************

Kräftströmming

4 portioner

2 msk rapsolja
rivet skal av ½ tvättad citron
1 tsk dillfrö
1 schalottenlök
600 g strömmingsfilé eller 1 kg hel strömming
1 tsk salt
1 dl finhackad dill
6 tomater (ca 400 g)

Skölj och tärna tomaterna. Lägg dem i en kastrull tillsammans med olja, citronskal, dillfrö och finhackad lök. Koka på svag värme ca 5 min. Krydda med salt och peppar. Skölj strömmingsfiléerna och låt dem rinna av väl. Salta filéerna och rulla ihop dem med köttsidan utåt. Lägg dem tätt i en panna eller ugnssäker form. Strö på dill och häll över tomaterna.Täck strömmingen med lock eller folie. Koka på spisen ca 15 min eller ställ in formen mitt i ugnen i 200ºC, ca 20 min.Servera kräftströmmingen kall eller varm med kokt potatis och sallad. En klick gräddfil är gott på den kalla strömmingen.

***********************************************************************************************

Fläskkarré med gnocchi och grillad knipplök

4 portioner

4 skivor benfri svensk fläskkarré à ca 150 g
1 msk hackad färsk rosmarin
1 dl barbecue-sås + extra till servering
400-500 g färsk potatisgnocchi (byt till kokt färskpotatis om du vill)
8 knipplökar
1 ask krasse
olivolja
salt och svartpeppar

Pensla köttet på båda sidor med 1 msk olja och krydda med hackad rosmarin, 1/2 tsk salt och 2 krm svartpeppar.2. Grilla 4-5 minuter på varje sida. Pensla med barbecuesås mot slutet av grillningen. Låt vila 5-10 minuter.3. Koka gnocchi enligt anvisning på förpackningen. Skär ev löken på hälften om den är stor och pensla med olja.4. Grilla löken mjuk ca 5 minuter. Krydda med 2 krm salt och 1 krm svartpeppar. Klipp krassen och blanda med gnocchin och 1 msk olivolja. Servera med köttet, löken och lite extra barbecue-sås.

***********************************************************************************************

Dillkött

4 portioner

½ kg benfritt lammkött eller kalvkött
1 ½ tsk salt per liter vatten
1 purjolök
1 morot
5 vitpepparkorn
5 kryddnejlikor
5 dillstjälkar

1 msk ljus redning
½ dl grädde
2 äggulor
1 ½ tsk ättiksprit
1 kruka dill, hackad

Tillbehör:
potatis, kokt
morötter, kokta
persiljerot, kokt

Skär pujolöken och Skär köttet i ca 2 cm stora tärningar. Lägg köttbitarna i en kastrull och häll på minst 1 l kokande vatten så att det täcker köttet. Koka upp, skumma av väl och lägg i purjolöken och morotsbitarna tillsammans med kryddor och dillstjälkar.Sjud under lock tills köttet känns mört. Det tar ungefär en timme. Ta upp köttet och lägg i en skål. Sila upp 6 deciliter buljong i en kastrull och låt koka upp. Red av och ta av från värmen. Vispa ihop grädden och äggulorna och rör ner i såsen. Smaksätt med ättiksprit och dill. Blanda såsen med köttet. Servera med kokt potatis, kokta morötter och kokta persiljerötter.

***********************************************************************************************

Rabarberkompott

2 dl skalad skuren rabarber
½ dl rårörssocker

Lägg ingredienserna i kastrull och låt puttra tills rabarbern är mjuk och inte för blöt. Servera med kall mjölk.

***********************************************************************************************

Säsongens frukt/bär med yoghurt och rostad müsli

Frukt eller bär som är i säsong, t.ex. Jordgubbar, hallon, blåbär, plommon, äpplen, päron.

Müsli

5 dl rågflingor
5 dl havregryn
2 dl solrosfrön
1 dl linfrön1 dl mandel
1 dl hasselnötter
1 dl råsocker
5 msk mild rapsolja
1 dl vatten

Sätt ugnen på 175 grader. Hacka mandel och nötter grovt och blanda med övriga torra ingredienser på en plåt. Skvätt på olja och vatten och använd rena händer för att krama in fukten i blandningen. Rosta i mitten av ugnen ca 30 minuter. Blanda om ett par gånger så att rostningen blir jämn. Låt svalna och förvara sedan müslin i en fukttät burk.Skiva frukten/bären om det behövs. Servera med yoghurt och toppa med müslin.

***********************************************************************************************

Pavlovatårta

8-9 bitar

4 äggvitor
1 tsk ättiksprit (12%)
2 dl socker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk majsstärkelse (Maizena)

Garnering:

3 dl vispgrädde
½ l bär, t.ex. jordgubbar, hallon och blåbär

Sätt ugnen på 150 °C. Vispa äggvitorna i en torr, ren och helst rundbottnad skål till hårt fast skum. Tillsätt ättiksprit. Blanda socker, vaniljsocker och majsstärkelse. Vänd ner blandningen i vitorna. Rör inte för mycket. Bre ut smeten i en välsmord, rund form med löstagbar kant, ca 26 cm i diameter. Grädda bottnen på galler i nedre delen av ugnen ca 1 1/4 timme. Låt bottnen kallna. Lossa kanten på formen försiktigt och därefter bottenplattan. Vispa grädden tjock. Bre den över bottnen. Garnera med frukt och bär.

Hur produceras maten i Sverige och hur ser ett hållbart lantbruk ut? Kring dessa frågor diskuterar vi i den tredje seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som sätter in frågor om mat och klimat i ett bredare miljöperspektiv. I expertpanelen sitter forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet.

- De senaste 50 åren har vi fått tillgång till två viktiga produktionsmedel; handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har betytt mycket för den produktionsutveckling som vi har haft och som i storleksordningen är att vi har fördubblat spannmålsskördarna och mjölkproduktionen under dessa år.

Det säger Rune Andersson, professor i markvetenskap, som är en av de deltagande experterna som särskilt kommer prata om konventionellt jordbruk. I expertpanelen sitter även Jan Bertilsson, professor i husdjursvetenskap som ska berätta om mjölkproduktionen, och Johanna Björklund, forskare inom ekologisk produktion på Centrum för uthålligt lantbruk. Johanna Björklund säger:

- Det ekologiska lantbruket har varit en drivkraft för det konventionella att utvecklas miljövänligt. Det är intressant att se hur både det ekologiska och konventionella lantbruket har lärt sig av varandra och att det är så viktigt att det finns olika sätt att driva lantbruk och olika idéer om vad ett hållbart lantbruk är.

Seminarierna sänds via videolänk från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala till lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund, där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor! Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 20 april

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige (nås dock inte fredag 16 april).

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Visste du att för 150 år sedan jobbade två av tre svenskar med jordbruk, skogsbruk eller fiske? Nu är det bara två procent av hela Sveriges befolkning som gör det. Under samma tid har det svenska jordbruket också gått igenom andra stora förändringar. Lantbrukaren använder idag maskiner istället för oxar och hästar för att plöja, så och skörda åkern. Användning av handelsgödsel och kemisk besprutning har gjort att skördarna har kunnat mångdubblas. Dessa förändringar bidrog till att hjälpa Sverige ur fattigdom. Men, jordbrukets förändring har också medfört att miljön påverkas. Det svenska landskapet har förändrats. Mycket av den mark som förut användes för odling eller bete för djur har nu växt igen. Våtmarker har torrlagts. Jordbruket släpper också ut växthusgaser som påverkar klimatet och näring som orsakar övergödning av sjöar och hav. Av alla steg i livsmedelskedjan är det jordbruket som står för den största miljöpåverkan.

I texterna här intill kan du lära dig mer om dagens svenska jordbruk, ekologisk produktion, närodlad mat och hur jordbruket påverkar miljön. Genom att klicka på filmerna här till höger kan du också höra två experter svara på frågor om ”vanligt” så kallat konventionellt jordbruk och om ekologiskt jordbruk.

Jordbruket, oavsett om det är konventionellt eller ekologiskt, påverkar miljön runt omkring oss. Viss påverkan ses som positiv, till exempel att landskapet hålls öppet, medan annan påverkan är negativ, till exempel läckage av näring eller utsläpp av växthusgaser. Riksdagen har antagit 16 miljömål som berör hela samhället. Jordbruket har i större eller mindre grad betydelse för hur flertalet av dessa mål ska kunna uppfyllas.

Näringsläckage, övergödning och försurning

Kväve tillförs jordbruksmarken genom handels-, stall- och betesgödsel, slam, kvävefixering från baljväxter, luftnedfall och utsäde. En del av kvävet försvinner i samband med skörd när grödorna tas bort från åkern. Skillnaden mellan tillfört och bortfört kväve blir det överskott som riskerar att läcka ut i luft och vatten och orsaka övergödning. Närmare hälften, 40 procent, av kväveläckaget till sjöar, hav och vattendrag beror på jordbruket. Mest kväveöverskott finns på mjölkgårdarna, både konventionella och ekologiska. Läckaget är störst i södra och västra Götaland, där jordarna är lätta och det finns mycket djur. Dessutom är nederbörden stor och vintrarna milda i området vilket ökar läckaget. Kväve kan också läcka genom att ammoniak från gödsel avges till luften. När ammoniaken sedan faller ned igen kan den orsaka både försurning och övergödning. Kväveläckaget går att minska genom effektivare metoder för att lagra och sprida gödsel, anläggning av bevuxna men oodlade skyddszoner och nya våtmarker samt odling av fånggrödor (grödor som tar upp kvävet). Statliga miljöstöd finns för flera sådana åtgärder.

Fosfor är ett viktigt grundämne men också en ändlig resurs som bryts för framställning av fosfatgödsel till jordbruket. Fosfor binds i marken men riskerar att frigöras speciellt vid kraftiga regn eller snösmältning på lerhaltiga obeväxta och sluttande jordar. I områden med mycket djur kan fosfor spridas till marken via foder och stallgödsel. Fosfor har större betydelse än kväve när det gäller övergödning av sjöar och vattendrag - även till havet, har forskarna kommit fram till på senare år. Jordbruket svarar för nästan hälften av fosforförlusterna, 40 procent. Åtgärder mot fosforläckage liknar de som används för att minska kväveläckaget.

Andra ämnen som kan orsaka övergödning och försurning är kväveoxider och svaveldioxid från förbränning av fossila bränslen.

Växthusgaser

Jordbruket släpper i huvudsak ut tre sorters växthusgaser: koldioxid från åkermark och från förbränning av fossila bränslen som olja och diesel, metangas från husdjur, främst nötboskap, och lustgas (dikväveoxid) från åkermark. Jordbruket är orsak till cirka 15 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. När det gäller lustgas och metan så svarar jordbruket för 70 respektive 60 procent av Sveriges totala utsläpp medan jordbrukets koldioxidutsläpp bara är cirka två procent av det totala.

Metan är en 20 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Metangas bildas vid nedbrytning av växtrester och vid matsmältningen hos idisslande djur. Utsläppen har minskat de senaste åren till följd av minskad köttproduktion. Istället har köttimporten ökat och miljöbelastningen exporterats till andra länder. Stallgödsel släpper också ifrån sig metan. Om gödsel, mat och växtrester rötas till biogas förvandlas problemet till klimatvinst. Restprodukten blir högvärdigt jordförbättringsmedel. Bidrag utgår till lantbruk som satsar på biogasanläggning.

Lustgas är en 300 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Hur den bildas i jordbruksmarken är delvis oklart men stora mängder kväve och dålig tillgång på syre ger ökad risk för avgång av lustgas. Vid lagring av fast stallgödsel avgår också lustgas. Flytgödsel, det vill säga gödsel blandat med urin, släpper ifrån sig betydligt mindre mängder.

Koldioxidutsläppen i jordbruket kan minskas genom att odla mer vall och energigrödor. Användningen av biobränslen för uppvärmning av stall och växthus har redan krympt energianvändning och koldioxidutsläppen väsentligt.

Kadmium

Tungmetallen kadmium finns i det råfosfat som används för att tillverka fosforgödsel. Även det avloppsslam som används som gödselmedel i jordbruket innehåller kadmium. Upplagring av kadmium i åkermarken kan på sikt minska markens användbarhet för produktion av livsmedel. Naturliga processer kan skadas och kadmium i de skördade grödorna kan skada människors hälsa. Tillförseln av kadmium till odlad mark har minskat mycket de senaste 30 åren, främst genom att kadmiuminnehållet i handelsgödsel har minskat.

Biologisk mångfald

Jordbrukslandskapet som formats under århundraden har förändrats drastiskt de senaste årtiondena. Åkrar och betesmarker har lagts ned, småbiotoper har försvunnit, våtmarker har dikats ut, gamla kulturväxter och svenska lantraser har minskat i antal. Ekonomiskt stöd för skötsel av betesmarker och ängsmarker syftar till att främja öppnare landskap och ökad biologisk mångfald. Småbiotoper som stenrösen och gärdesgårdar och åkerholmar ska skyddas och skötas om. Andra exempel på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden är anläggning av våtmarker, vilket också minskar risken för näringsläckage.

Kemisk bekämpning

Bekämpningsmedel används i jordbruket för att skydda odlade växter mot angrepp av ogräs, insekter och svampsjukdomar. Användning av kemiska bekämpningsmedel kan leda till att dessa preparat läcker ut i vatten, luft och mark. Riskerna för att detta ska ske beror på flera saker. Till exempel spelar miljöbetingelserna på och runt omkring fälten där preparaten används stor roll liksom preparatens egenskaper och hur de hanteras. De bekämpningsmedels-rester som finns i naturen har spridits med vinden när fälten besprutas, eller från olämplig hantering när sprutor töms och fylls på. Den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har minskat kraftigt de senaste 30 åren. Några orsaker till detta är ökad rådgivning, bättre spridningsteknik, användning av lägre doser, mer mekanisk bekämpning och att åkerarealen har minskat.

Källor

Jordbruksstatistisk årsbok. SCB, 2009.

Läs mer

Hållbarhet i svenskt jordbruk. SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, LRF, 2007.

Förr skulle det svenska jordbruket göra oss självförsörjande med mat. Nu handlar det mer om att ha en effektiv inhemsk produktion som åtminstone täcker en del av vår egen konsumtion. Idag importeras en tredjedel av maten vi äter. Det handlar också om att behålla en levande landsbygd och erbjuda rekreation för stressade storstadsbor. Det politiska målet för Sveriges jordbruk är att det ska vara miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Sju procent, av Sveriges totala landareal på 41 miljoner hektar (410 000 kvadratkilometer) används idag till att producera mat, foder och energigrödor. Två tredjedelar är åkermark, resten är betesmark och jord som ligger i träda eller används för energiskogsodling. Antalet jordbruksföretag har minskat med cirka tusen per år sedan EU-inträdet 1995 och är nu cirka 70 000. Utvecklingen av företagens storlek går i två riktningar - stordrift och småskalighet. Medelstora jordbruk läggs ned eller köps upp av kapitalstarka företag med allt mer specialiserad produktion. Småjordbruken överlever via en mer varierande verksamhet, där även turism blivit en lönande bisyssla. Storjordbruken är koncentrerade till slättbygderna i södra och mellersta Sverige, medan de mindre mest finns i skogs- och mellanbygder samt i norr. En kraftig rationalisering av arbetet har lett till att knappt två procent av Sveriges befolkning arbetar med jordbruk, skogsbruk och fiske idag jämfört med två av tre svenskar för 150 år sedan.

Odling

Odling är grunden för vår livsmedelsförsörjning, även när det gäller animaliska livsmedel som mjölk och kött eftersom djurens foder består av växtmaterial. De flesta grödor sås på våren och skördas på sommaren eller hösten. Efter skörden bearbetas ofta fälten med harv för att bekämpa ogräs och blanda in växtresterna i marken. Därefter plöjs fältet och harvas igen inför höstsådden i september eller, som förberedelse inför vintervilan, i de fall sådd sker på våren. För att minska problemen med växtsjukdomar, insekter och ogräs brukar man låta de olika grödorna komma efter varandra i en så kallad växtföljd. Användandet av en växtföljd bygger på att minska smittspridning eftersom olika sorters grödor får olika sorters sjukdomar och angrepp.

Sädesslag (också kallade spannmål eller cerealier) som vete, korn, havre och råg odlas på en tredjedel av Sveriges totala odlade areal. Även oljeväxter (till exempel raps), baljväxter (ärter och bönor), potatis och sockerbetor odlas för livsmedelsframställning. Mer än tre fjärdedelar av åkermarken används för att producera foder till husdjuren.

Gödsling

De tre mineralnäringsämnen som växterna behöver mest av är kväve, kalium och fosfor. De två senare kan man ge varje år eller "förrådsgödsla" för några år i taget. Kväve däremot behöver grödan vid rätt tidpunkt för att skörden skall bli den bästa möjliga. Ärtor och andra baljväxter tar sitt kväve ur luften och kvävegödslas därför inte. De berikar också marken med kväve inför efterföljande gröda.

Besprutning

För att undvika eller minska angreppen av ogräs, sjukdomar och skadedjur som konkurrerar om näring och orsakar minskade skördar används ofta besprutning (kemisk bekämpning) i konventionell odling. På försommaren besprutas stråsäden och flera andra grödor mot ogräs. Olika insekter bekämpas efter behov med stora variationer mellan olika år.

Djurhållning

Mjölkproduktionen har varit basen och betande kor i hagarna vår klassiska bild av svenskt lantbruk. I dagsläget finns cirka 360 000 mjölkkor i vårt land som tillsammans producerar cirka 3 miljarder liter mjölk per år. De senaste 30 åren har antalet mjölkkor i Sverige minskat kraftigt liksom antalet mjölkkobesättningar. Å andra sidan har antalet kor per besättning ökat. Trots ett minskat antal mjölkkor har den totala mjölkproduktionen hållits ganska konstant. Med hjälp av avel och anpassad utfodring har mjölkkon på hundra år förmåtts ge ifrån sig allt mer mjölk - från 2000 liter upp till i genomsnitt 9000 liter per år. Förutom mjölken korna ger kommer mycket av nötköttet vi äter från kalvar till mjölkkor som inte behövs för mjölkproduktion.

Betande nötboskap spelar en viktig roll för det öppna landskapet. Men produktionen av svenskt nötkött har minskat och hälften av vår nötköttskonsumtion täcks idag av import.  Den minskade nötköttsproduktionen gör det svårare att nå det miljömål som riksdagen antagit, att arealen betesmark ska öka. Antalet grisar som föds upp för slakt har minskat sedan 1980-talet. Det svenska grisköttet får allt större konkurrens av billigare kött från bland annat Danmark. Produktionen av får och kyckling har ökat.

Husdjursproduktionen är störst i Sveriges södra delar. Störst ekonomisk betydelse har mjölkproduktionen. Därefter kommer produktionen av nötkött, gris och fjäderfä. Produktionskostnaderna inkluderar arbetskraft, foder, kostnader för byggnader, stängsel, veterinär med mera. Importen av djurfoder utgör mindre än 10 procent av djurens totala konsumtion i Sverige. Det importerade fodret består till stora delar av proteinfoder som sojabönor.

Den svenska djurskyddslagstiftningen hör till den mest långtgående i världen. Reglerna är också strängare i Sverige än i andra länder inom EU. Exempelvis är det lag på att mjölkkor, får och getter ska få vistas utomhus under sommaren. Grisar ska vara lösgående, de får alltså inte stå uppbundna. I Sverige är det också förbjudet att klippa av grisarnas svansar och att trimma näbbarna på höns och kycklingar.

Hur påverkas miljö och klimat av jordbruket?

Livsmedelsproduktionen står för cirka 30 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. Jordbruket och dess råvaruproduktion står för den största klimatbelastningen i livsmedelskedjan. Utsläpp av metangas från djur och lustgas från jordbruksmarken bidrar till växthuseffekten. Utsläpp av växthusgaser kommer också från energikrävande tillverkning av konstgödsel, förbränning och multnande växtrester samt från dieselanvändning i arbetsmaskiner och fordon. Jordbruket bidrar också till andra miljöproblem. Ensidig odling samt bekämpning av ogräs och insekter påverkar den biologiska mångfalden. Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid i luften samt läckage av kväve och fosfor till hav, sjöar och vattendrag bidrar till försurning och övergödning. Anrikning av den giftiga tungmetallen kadmium, som har sitt ursprung i bland annat tillverkning av fosforgödselmedel, kan på sikt minska åkermarkens användning för produktion av livsmedel.

Källor

Jordbruksstatistisk årsbok. SCB, 2009.

Läs mer

Odling och uppfödning  Faktaboken, LivsmedelsSverige

De nationella miljömålen