Kanske vill du starta hösten med att se och lyssna på ett seminarium om ekologisk djurhållning som genomfördes på SLU den 25 maj? Det finns inspelat och kan ses via SLU:s hemsida. Frågor om kor, grisar och kycklingar tas upp och även konsumenternas syn på djurhållningen behandlas av en rad olika experter.

Inlagd sill med rödlök, äpplen och kanel

1 dl ättika (12 %)

2 dl socker

2 dl vatten

1 bit kanel( 3 gram)

20 svarta pepparkorn

1 stort äpple (150g)

1 stort rödlök (150g)

3 urvattnade sillfiléer (250g)

Koka ihop ättika, socker, kanel, peppar och vatten. Skär löken i tunna skivor. Lägg i lagen och koka upp. Skär äpplet i klyftor, fri från kärnor och sedan i tunna skivor. Lägg i den varma lagen och låt den sedan svalna. Skär sillen i mindre bitar och lägg i den kalla lagen. Låt stå minst över natten innan den ätes. Kan sedan stå flera veckor i kylskåp.

********************************************************************

Sillsallad

2 st filéer inlagd sill, cirka 200 gram

1 st medelstor kokt kall potatis

60 g salt eller delikatessgurka

0,5 st syrligt äpple

230 g inlagda rödbetor

0,5 st gul lök

salt

vitpeppar från kvarn

 

Skala löken och skala och kärna ur äpplet. Skär äpplet, löken, sillen, rödbetorna, potatisen och delikatessgurkan i små tärningar. Smaka av och tillsätt eventuellt mer salt och peppar. Allt efter egen smak. Låt gärna sillen dra till sig några timmar före servering. Sillsalladen kan garneras med äggklyftor och spritsad vispgrädde.

********************************************************************

Ättikströmming

4-6 port

600 g strömmingsfilé

1 dl ströbröd eller grovt rågmjöl

1 tsk salt

1 krm vitpeppar

1 dl hackad dill och persilja

smör

 

Ättikslag:

1 dl ättiksprit, 12 %

2 dl strösocker

3 dl vatten

2 lagerblad

5 kryddpepparkorn

1 gul lök

1 morot

Börja med ättikslagen. Koka ättiksprit, socker, vatten, lagerblad och pepparkorn några minuter. Låt svalna. Skala och skiva lök och morot och lägg ner dem i lagen. Skölj strömmingen hastigt i kallt vatten. Klipp bort ryggfenan och lägg strömmingen i ströbrödet med skinnsidan nedåt. Salta och peppra. Strö dill och persilja över halva antalet filéer. Lägg ihop filéerna två och två. Stek dem i smör i en stor stekpanna på medelvärme, ca 3 min per sida. Lägg över i en form. Häll lagen över de varma strömmingarna. Låt stå i kyl till nästa dag.

********************************************************************

Vitkålssallad

4 msk rapsolja

2 msk äppelcidervinäger

3 tsk senap (gärna fransk)

Salt och svartpeppar

250 gram vitkål

1 rödlök

Blanda senap och vinäger ordentligt, tillsätt rapsolja och kryddor. Strimla vitkålen fint, det går bra med en osthyvel. Skär rödlöken i tunna skivor och blanda sedan alltsammans i en skål. Slå över vinägretten och blanda runt ordentligt med rena händer. Låt gärna salladen stå, minst 30 minuter innan servering, så hinner smakerna sätta sig ordentligt.

********************************************************************

Rödkål

4 port

750 gram rödkål

1,5 msk smör eller margarin

1,5 msk sirap

1-2 äpplen

1,5 msk vinäger eller citronsaft

1 tsk salt 0,5 krm vitpeppar

0,5 krm kryddpeppar

1-2 msk svart vinbärssaft eller rödvin

Klyv kålhuvudet och skär bort den hårda stocken. Ta bort de yttersta bladen om de är fula. Skär kålen i klyftor och strimla dem i matberedare eller med vass kniv. Smält fettet i en gryta och lägg i kålen. Ringla över sirapen. Låt alltsammans fräsa under omröring i ca 10 minuter. Skala äpplena och skär dem i klyftor. Lägg ner dem i grytan. Tillsätt vinäger och kryddor och låt kålen koka under lock på svag värme i ca 45 minuter. Rör om då och då. Späd med outspädd vinbärssaft eller rödvin och låt kålen koka utan lock i ytterligare 10 minuter.

********************************************************************

Stinas superlätta limpa

1 limpa

1/2 pkt jäst

1 msk baksirap (eller honung)

1 tsk salt

4 dl ljummet vatten

8-9 dl vetemjöl (kan delvis bytas ut mot t ex kruskakli, rågmjöl, rågsikt...men ha alltid minst hälften vetemjöl)

Annat gott att slänga i ca 1/2-1 dl av något av följande: solrosfrön, russin, hackade mandlar eller hasselnötter, linfrön, hackade torkade aprikoser...

Rör ihop jäst, salt, honung och vatten. Häll i frukten/nötter. häll i mjölet och rör ihop. Det ska vara mer en smet än en deg. jäs 1-2 timmar. Häll i en brödform. Grädda i 250 grader i 15 minuter, sänk värmen till 125 och grädda ytterligare 40-45 min.

Om man har gasugn som det inte går att reglera värmen på så går det bra att bara köra bara 40 min och det blir bra. Brödet är gott att äta färskt och bre på yoghurt som man blandat med citronskal och honung. 

********************************************************************

Vörtbröd

4 limpor

100 g jäst

100 g smör

 1 liter porter

1-2 dl mörk sirap

1 msk salt

1 msk torra malda pomeransskal

1 msk stött anis

1 msk stötta fänkålsfrön

3 dl russin

2 kg rågsikt

Smörj en långpanna eller smörj bara kanten och lägg bakplåtspapper i. Smula ner jästen i en bunke. Smält smör, häll i porter och värm degvätskan till fingervärme, 37°. Häll degvätskan över jästen och rör om så att den löser sig. Ta undan 4 dl av rågsiktet. Häll resten i degvätskan, gör en eller två fördjupningar i mjölet med ett decilitermått och fyll det med sirap. Tillsätt salt, önskade kryddor och eventuellt russin och arbeta degen kraftigt i bunken, tillsätt eventuellt ytterligare mjöl. Ställ degen att jäsa under bakduk i ca 40 minuter. Sätt ugnen på knappt 200°. Arbeta ihop degen lätt i bunken och stjälp sedan upp den på lätt mjölat bakbord och knåda degen smidig. Dela degen i 4 delar och forma dem till limpor eller hålkakor, lägg dem i långpannan och pensla mellan med smält margarin. Låt jäsa under duk i ca 30 minuter. Grädda i ca 40 minuter i mitten av ugnen. Pensla bröden med vatten eller porter efter gräddningen, vira in dem i bakdukar och låt svalna på galler.

********************************************************************

Grönkålslasagne

4 portioner

9 – 12 st lasagneplattor gärna fullkorn

1 st litet grönkålshuvud alt fem stora blad

100 g smulad fetaost

1 burk hackade konserverade tomater

1 st hackad gul lök

2 st pressade vitlöksklyftor

1 msk torkad oregano

3 msk äppelcidervinäger

3 msk socker

1 st finrivet skal av citron

8 dl mjölk

2 msk vetemjöl

2 msk smör

kallpressad rapsolja

salt och nymald svartpeppar

Börja med att koka en tomatsås genom att lägga tomater, lök, vitlök, oregano, vinäger och socker i en kastrull. Låt allt koka ihop och smaksätt med salt och peppar. Gör sedan en bechamelsås genom att smälta smöret i en kastrull, tillsätt mjöl och vispa försiktigt i mjölken och värm/koka upp under omrörning. Tillsätt citronskalet och smaka av med salt och peppar. Hacka grönkålen fint och koka upp den hastigt i lättsaltat vatten. Häll av vattnet och låt kålen svalna något.

Smörj en form med lite kallpressad rapsolja och varva lasagneplattor, tomatsås, smulad fetaost och bechamelsås. Varva tre gånger och avsluta med sås och fetaost. Ställ in i 150 gradig ugn i ca 1 timme. Ta ut lasagnen och låt den stå i minst 20 min innan den serveras. Detta gör att den står till sig lite.

********************************************************************

Tomas viltbiffar med sås på trattkantarell och lingon

4-5 port

Biffar:

ca 400 g älgfärs

4 msk ströbröd

1 msk potatismjöl

Ca 1,5 dl vatten

1 ägg

Ca 1 msk riven gul lök

Salt, peppar

 

Trattkantarellsås:

Trattkantarell, torkad eller färsk

Grädde

ca 1/2 buljongtärning (svamp- eller grönsaks-)

1/2 - 1 dl vatten

1 tsk äppelmos eller liknande

Några matskedar lingon (kan uteslutas)

Peppar, ev salt

Blanda ströbröd, potatismjöl och vatten. Låt svälla minst 10 minuter. Lägg i älgfärs och salt och blanda. Rör ner ägg, peppar och lök. Blanda väl men arbeta inte färsen för mycket, då kan den bli seg. Forma till små biffar på ett skärbräde som du sköljt i vatten, och stek i fett på ej för stark värme några minuter på varje sida. Lägg biffarna åt sidan, pannan ska användas senare till såsen.

Slå av det mesta blötläggningsvattnet av svampen, men spara lite. Lägg svampen i en ny panna. Stek utan matfett tills vattnet kokat in, lägg i en klick smör, stek lite till och ställ åt sidan. Använd pannan som biffarna stekte i, töm i 1/2 - 1 dl vatten, 1/2 buljongtärning och koka ihop till en sky. Tillsätt svampen, lite äppelmos, grädde efter smak. Smaka av med peppar, ev. lite blötläggningsvatten från svampen och ev. mer salt. I slutet lägger du i några matskedar lingon eller efter smak. Lägg i biffarna och låt dem värmas upp av såsen i pannan.

Servera med kokt potatis och lingonsylt.

********************************************************************

Får (lamm) i kål

4 portioner

1 kg lammkött, bog eller rygg

1 1/2 kg vitkål

1/2 purjolök

1 1/2 msk vetemjöl

1 tsk hel svartpeppar

2 tsk salt

1 lagerblad

4-5 dl kokande vatten

persilja till garnering

Dela stora köttbitar i två. Skölj dem i kallt vatten. Lägg ett lager kött i bottnen på tryckkokaren eller i en kastrull. Täck med vitkålsklyftor och purjo i tjocka skivor. Dofta mjölet över kålen. Tillsätt pepparn och lagerbladet samt hälften av saltet. Lägg resten av köttet över kålen och täck slutligen med resten av kålen. Strö på resten av saltet. Häll vattnet ner utmed kastrullkanten, den minsta mängden i tryckkokare, största mängden i kastrull. Vattnet ska inte täcka rätten, kålen sjunker ihop och volymen minskar under kokningen. Vrid fast locket på tryckkokaren, eller sätt tätt lock på kastrullen med en tyngd ovanpå. Koka upp på full värme på plattan tills trycket är uppe i tryckkokaren. Vrid ner till svag värme. Koka under tryck i 20 minuter. Lyft tryckkokaren från värmen och vänta 10-15 minuter tills trycket jämnat ut sig innan locket öppnas. Får i kål i kastrull behöver koka cirka 1 1/2 timme. Lyft upp kål och kött mycket försiktigt med hålslev på ett generöst fat. Strö på hackad persilja. Servera skyn bredvid och bjud mandelpotatis eller annan mjölig potatis till. Om vitkålen är lös kan den tillsättas då köttet kokat halva tiden.

********************************************************************

Lingonkaka

12 portioner

2 ägg

3 dl strösocker

3 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1 tsk malen ingefära

1 msk malen kanel

1 tsk malda nejlikor

1 dl lingonsylt

1 dl tunn grädde

1 dl smält smör

smör + ströbröd till formen

Värm ugnen till 200°. Smöra och bröa en kakform. Vispa ägg och socker vitt. Blanda mjöl och bakpulver med kryddorna.   Rör ned sylt, grädde, de blandade torra ingredienserna och sist smöret.  Slå smeten i formen och grädda cirka 30 minuter. Låt svalna en aning. Lossa sedan formen.

********************************************************************

Glöggkokta päron

6 portioner

6 (fasta) päron

0,5 l glögg

0,5 dl citronsaft

2 dl socker

2 kanelstänger

1 uppskuren vaniljstång

½ tsk hel kardemumma

rivet skal av en apelsin

Skala päronen, skär dem i klyftor och avlägsna kärnhusen. Häll citronsaften över klyftorna. Lägg de övriga ingredienserna i en kastrull och låt dem koka upp. Lägg i päronklyftorna och låt allt småkoka tills päronklyftorna är mjuka. Tag sedan kastrullen av spisen och låt päronklyftorna svalna i vätskan. Servera med lättvispad grädde, fet naturell yoghurt (matlagningstyp) eller vaniljglass.

********************************************************************

Hur produceras maten i Sverige och hur ser ett hållbart lantbruk ut? Kring dessa frågor diskuterar vi i den tredje seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som sätter in frågor om mat och klimat i ett bredare miljöperspektiv. I expertpanelen sitter forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet.

- De senaste 50 åren har vi fått tillgång till två viktiga produktionsmedel; handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har betytt mycket för den produktionsutveckling som vi har haft och som i storleksordningen är att vi har fördubblat spannmålsskördarna och mjölkproduktionen under dessa år.

Det säger Rune Andersson, professor i markvetenskap, som är en av de deltagande experterna som särskilt kommer prata om konventionellt jordbruk. I expertpanelen sitter även Jan Bertilsson, professor i husdjursvetenskap som ska berätta om mjölkproduktionen, och Johanna Björklund, forskare inom ekologisk produktion på Centrum för uthålligt lantbruk. Johanna Björklund säger:

- Det ekologiska lantbruket har varit en drivkraft för det konventionella att utvecklas miljövänligt. Det är intressant att se hur både det ekologiska och konventionella lantbruket har lärt sig av varandra och att det är så viktigt att det finns olika sätt att driva lantbruk och olika idéer om vad ett hållbart lantbruk är.

Seminarierna sänds via videolänk från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala till lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund, där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor! Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 20 april

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige (nås dock inte fredag 16 april).

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Visste du att för 150 år sedan jobbade två av tre svenskar med jordbruk, skogsbruk eller fiske? Nu är det bara två procent av hela Sveriges befolkning som gör det. Under samma tid har det svenska jordbruket också gått igenom andra stora förändringar. Lantbrukaren använder idag maskiner istället för oxar och hästar för att plöja, så och skörda åkern. Användning av handelsgödsel och kemisk besprutning har gjort att skördarna har kunnat mångdubblas. Dessa förändringar bidrog till att hjälpa Sverige ur fattigdom. Men, jordbrukets förändring har också medfört att miljön påverkas. Det svenska landskapet har förändrats. Mycket av den mark som förut användes för odling eller bete för djur har nu växt igen. Våtmarker har torrlagts. Jordbruket släpper också ut växthusgaser som påverkar klimatet och näring som orsakar övergödning av sjöar och hav. Av alla steg i livsmedelskedjan är det jordbruket som står för den största miljöpåverkan.

I texterna här intill kan du lära dig mer om dagens svenska jordbruk, ekologisk produktion, närodlad mat och hur jordbruket påverkar miljön. Genom att klicka på filmerna här till höger kan du också höra två experter svara på frågor om ”vanligt” så kallat konventionellt jordbruk och om ekologiskt jordbruk.

Jordbruket, oavsett om det är konventionellt eller ekologiskt, påverkar miljön runt omkring oss. Viss påverkan ses som positiv, till exempel att landskapet hålls öppet, medan annan påverkan är negativ, till exempel läckage av näring eller utsläpp av växthusgaser. Riksdagen har antagit 16 miljömål som berör hela samhället. Jordbruket har i större eller mindre grad betydelse för hur flertalet av dessa mål ska kunna uppfyllas.

Näringsläckage, övergödning och försurning

Kväve tillförs jordbruksmarken genom handels-, stall- och betesgödsel, slam, kvävefixering från baljväxter, luftnedfall och utsäde. En del av kvävet försvinner i samband med skörd när grödorna tas bort från åkern. Skillnaden mellan tillfört och bortfört kväve blir det överskott som riskerar att läcka ut i luft och vatten och orsaka övergödning. Närmare hälften, 40 procent, av kväveläckaget till sjöar, hav och vattendrag beror på jordbruket. Mest kväveöverskott finns på mjölkgårdarna, både konventionella och ekologiska. Läckaget är störst i södra och västra Götaland, där jordarna är lätta och det finns mycket djur. Dessutom är nederbörden stor och vintrarna milda i området vilket ökar läckaget. Kväve kan också läcka genom att ammoniak från gödsel avges till luften. När ammoniaken sedan faller ned igen kan den orsaka både försurning och övergödning. Kväveläckaget går att minska genom effektivare metoder för att lagra och sprida gödsel, anläggning av bevuxna men oodlade skyddszoner och nya våtmarker samt odling av fånggrödor (grödor som tar upp kvävet). Statliga miljöstöd finns för flera sådana åtgärder.

Fosfor är ett viktigt grundämne men också en ändlig resurs som bryts för framställning av fosfatgödsel till jordbruket. Fosfor binds i marken men riskerar att frigöras speciellt vid kraftiga regn eller snösmältning på lerhaltiga obeväxta och sluttande jordar. I områden med mycket djur kan fosfor spridas till marken via foder och stallgödsel. Fosfor har större betydelse än kväve när det gäller övergödning av sjöar och vattendrag - även till havet, har forskarna kommit fram till på senare år. Jordbruket svarar för nästan hälften av fosforförlusterna, 40 procent. Åtgärder mot fosforläckage liknar de som används för att minska kväveläckaget.

Andra ämnen som kan orsaka övergödning och försurning är kväveoxider och svaveldioxid från förbränning av fossila bränslen.

Växthusgaser

Jordbruket släpper i huvudsak ut tre sorters växthusgaser: koldioxid från åkermark och från förbränning av fossila bränslen som olja och diesel, metangas från husdjur, främst nötboskap, och lustgas (dikväveoxid) från åkermark. Jordbruket är orsak till cirka 15 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. När det gäller lustgas och metan så svarar jordbruket för 70 respektive 60 procent av Sveriges totala utsläpp medan jordbrukets koldioxidutsläpp bara är cirka två procent av det totala.

Metan är en 20 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Metangas bildas vid nedbrytning av växtrester och vid matsmältningen hos idisslande djur. Utsläppen har minskat de senaste åren till följd av minskad köttproduktion. Istället har köttimporten ökat och miljöbelastningen exporterats till andra länder. Stallgödsel släpper också ifrån sig metan. Om gödsel, mat och växtrester rötas till biogas förvandlas problemet till klimatvinst. Restprodukten blir högvärdigt jordförbättringsmedel. Bidrag utgår till lantbruk som satsar på biogasanläggning.

Lustgas är en 300 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Hur den bildas i jordbruksmarken är delvis oklart men stora mängder kväve och dålig tillgång på syre ger ökad risk för avgång av lustgas. Vid lagring av fast stallgödsel avgår också lustgas. Flytgödsel, det vill säga gödsel blandat med urin, släpper ifrån sig betydligt mindre mängder.

Koldioxidutsläppen i jordbruket kan minskas genom att odla mer vall och energigrödor. Användningen av biobränslen för uppvärmning av stall och växthus har redan krympt energianvändning och koldioxidutsläppen väsentligt.

Kadmium

Tungmetallen kadmium finns i det råfosfat som används för att tillverka fosforgödsel. Även det avloppsslam som används som gödselmedel i jordbruket innehåller kadmium. Upplagring av kadmium i åkermarken kan på sikt minska markens användbarhet för produktion av livsmedel. Naturliga processer kan skadas och kadmium i de skördade grödorna kan skada människors hälsa. Tillförseln av kadmium till odlad mark har minskat mycket de senaste 30 åren, främst genom att kadmiuminnehållet i handelsgödsel har minskat.

Biologisk mångfald

Jordbrukslandskapet som formats under århundraden har förändrats drastiskt de senaste årtiondena. Åkrar och betesmarker har lagts ned, småbiotoper har försvunnit, våtmarker har dikats ut, gamla kulturväxter och svenska lantraser har minskat i antal. Ekonomiskt stöd för skötsel av betesmarker och ängsmarker syftar till att främja öppnare landskap och ökad biologisk mångfald. Småbiotoper som stenrösen och gärdesgårdar och åkerholmar ska skyddas och skötas om. Andra exempel på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden är anläggning av våtmarker, vilket också minskar risken för näringsläckage.

Kemisk bekämpning

Bekämpningsmedel används i jordbruket för att skydda odlade växter mot angrepp av ogräs, insekter och svampsjukdomar. Användning av kemiska bekämpningsmedel kan leda till att dessa preparat läcker ut i vatten, luft och mark. Riskerna för att detta ska ske beror på flera saker. Till exempel spelar miljöbetingelserna på och runt omkring fälten där preparaten används stor roll liksom preparatens egenskaper och hur de hanteras. De bekämpningsmedels-rester som finns i naturen har spridits med vinden när fälten besprutas, eller från olämplig hantering när sprutor töms och fylls på. Den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har minskat kraftigt de senaste 30 åren. Några orsaker till detta är ökad rådgivning, bättre spridningsteknik, användning av lägre doser, mer mekanisk bekämpning och att åkerarealen har minskat.

Källor

Jordbruksstatistisk årsbok. SCB, 2009.

Läs mer

Hållbarhet i svenskt jordbruk. SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, LRF, 2007.

Förr skulle det svenska jordbruket göra oss självförsörjande med mat. Nu handlar det mer om att ha en effektiv inhemsk produktion som åtminstone täcker en del av vår egen konsumtion. Idag importeras en tredjedel av maten vi äter. Det handlar också om att behålla en levande landsbygd och erbjuda rekreation för stressade storstadsbor. Det politiska målet för Sveriges jordbruk är att det ska vara miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Sju procent, av Sveriges totala landareal på 41 miljoner hektar (410 000 kvadratkilometer) används idag till att producera mat, foder och energigrödor. Två tredjedelar är åkermark, resten är betesmark och jord som ligger i träda eller används för energiskogsodling. Antalet jordbruksföretag har minskat med cirka tusen per år sedan EU-inträdet 1995 och är nu cirka 70 000. Utvecklingen av företagens storlek går i två riktningar - stordrift och småskalighet. Medelstora jordbruk läggs ned eller köps upp av kapitalstarka företag med allt mer specialiserad produktion. Småjordbruken överlever via en mer varierande verksamhet, där även turism blivit en lönande bisyssla. Storjordbruken är koncentrerade till slättbygderna i södra och mellersta Sverige, medan de mindre mest finns i skogs- och mellanbygder samt i norr. En kraftig rationalisering av arbetet har lett till att knappt två procent av Sveriges befolkning arbetar med jordbruk, skogsbruk och fiske idag jämfört med två av tre svenskar för 150 år sedan.

Odling

Odling är grunden för vår livsmedelsförsörjning, även när det gäller animaliska livsmedel som mjölk och kött eftersom djurens foder består av växtmaterial. De flesta grödor sås på våren och skördas på sommaren eller hösten. Efter skörden bearbetas ofta fälten med harv för att bekämpa ogräs och blanda in växtresterna i marken. Därefter plöjs fältet och harvas igen inför höstsådden i september eller, som förberedelse inför vintervilan, i de fall sådd sker på våren. För att minska problemen med växtsjukdomar, insekter och ogräs brukar man låta de olika grödorna komma efter varandra i en så kallad växtföljd. Användandet av en växtföljd bygger på att minska smittspridning eftersom olika sorters grödor får olika sorters sjukdomar och angrepp.

Sädesslag (också kallade spannmål eller cerealier) som vete, korn, havre och råg odlas på en tredjedel av Sveriges totala odlade areal. Även oljeväxter (till exempel raps), baljväxter (ärter och bönor), potatis och sockerbetor odlas för livsmedelsframställning. Mer än tre fjärdedelar av åkermarken används för att producera foder till husdjuren.

Gödsling

De tre mineralnäringsämnen som växterna behöver mest av är kväve, kalium och fosfor. De två senare kan man ge varje år eller "förrådsgödsla" för några år i taget. Kväve däremot behöver grödan vid rätt tidpunkt för att skörden skall bli den bästa möjliga. Ärtor och andra baljväxter tar sitt kväve ur luften och kvävegödslas därför inte. De berikar också marken med kväve inför efterföljande gröda.

Besprutning

För att undvika eller minska angreppen av ogräs, sjukdomar och skadedjur som konkurrerar om näring och orsakar minskade skördar används ofta besprutning (kemisk bekämpning) i konventionell odling. På försommaren besprutas stråsäden och flera andra grödor mot ogräs. Olika insekter bekämpas efter behov med stora variationer mellan olika år.

Djurhållning

Mjölkproduktionen har varit basen och betande kor i hagarna vår klassiska bild av svenskt lantbruk. I dagsläget finns cirka 360 000 mjölkkor i vårt land som tillsammans producerar cirka 3 miljarder liter mjölk per år. De senaste 30 åren har antalet mjölkkor i Sverige minskat kraftigt liksom antalet mjölkkobesättningar. Å andra sidan har antalet kor per besättning ökat. Trots ett minskat antal mjölkkor har den totala mjölkproduktionen hållits ganska konstant. Med hjälp av avel och anpassad utfodring har mjölkkon på hundra år förmåtts ge ifrån sig allt mer mjölk - från 2000 liter upp till i genomsnitt 9000 liter per år. Förutom mjölken korna ger kommer mycket av nötköttet vi äter från kalvar till mjölkkor som inte behövs för mjölkproduktion.

Betande nötboskap spelar en viktig roll för det öppna landskapet. Men produktionen av svenskt nötkött har minskat och hälften av vår nötköttskonsumtion täcks idag av import.  Den minskade nötköttsproduktionen gör det svårare att nå det miljömål som riksdagen antagit, att arealen betesmark ska öka. Antalet grisar som föds upp för slakt har minskat sedan 1980-talet. Det svenska grisköttet får allt större konkurrens av billigare kött från bland annat Danmark. Produktionen av får och kyckling har ökat.

Husdjursproduktionen är störst i Sveriges södra delar. Störst ekonomisk betydelse har mjölkproduktionen. Därefter kommer produktionen av nötkött, gris och fjäderfä. Produktionskostnaderna inkluderar arbetskraft, foder, kostnader för byggnader, stängsel, veterinär med mera. Importen av djurfoder utgör mindre än 10 procent av djurens totala konsumtion i Sverige. Det importerade fodret består till stora delar av proteinfoder som sojabönor.

Den svenska djurskyddslagstiftningen hör till den mest långtgående i världen. Reglerna är också strängare i Sverige än i andra länder inom EU. Exempelvis är det lag på att mjölkkor, får och getter ska få vistas utomhus under sommaren. Grisar ska vara lösgående, de får alltså inte stå uppbundna. I Sverige är det också förbjudet att klippa av grisarnas svansar och att trimma näbbarna på höns och kycklingar.

Hur påverkas miljö och klimat av jordbruket?

Livsmedelsproduktionen står för cirka 30 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. Jordbruket och dess råvaruproduktion står för den största klimatbelastningen i livsmedelskedjan. Utsläpp av metangas från djur och lustgas från jordbruksmarken bidrar till växthuseffekten. Utsläpp av växthusgaser kommer också från energikrävande tillverkning av konstgödsel, förbränning och multnande växtrester samt från dieselanvändning i arbetsmaskiner och fordon. Jordbruket bidrar också till andra miljöproblem. Ensidig odling samt bekämpning av ogräs och insekter påverkar den biologiska mångfalden. Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid i luften samt läckage av kväve och fosfor till hav, sjöar och vattendrag bidrar till försurning och övergödning. Anrikning av den giftiga tungmetallen kadmium, som har sitt ursprung i bland annat tillverkning av fosforgödselmedel, kan på sikt minska åkermarkens användning för produktion av livsmedel.

Källor

Jordbruksstatistisk årsbok. SCB, 2009.

Läs mer

Odling och uppfödning  Faktaboken, LivsmedelsSverige

De nationella miljömålen