Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera?  Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I en expertpanel sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill.

- Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige de senaste 10-20 åren och vi äter nu mer kött än vad som är motiverat ur näringssynpunkt. Produktionen av kött är väldigt resurskrävande och medför en mycket större miljöbelastning jämfört med odling av vegetabiliska livsmedel. För miljöns och även vår hälsas skull skulle vi gott och väl kunna minska vår köttkonsumtion.

Detta säger Monika Pearson som har medverkat vid framtagandet av förslaget till Livsmedelsverkets miljösmarta matval utifrån kostråden.

Seminariet sänds via videolänk från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 23 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Konsumenten har stor makt över miljön. Den mat vi väljer att köpa, laga och äta styr vad som tillverkas och säljs. Vi kan påverka mer än vi tror men vi behöver hjälp för att fatta rätt beslut och hjälp att hitta rätt i butiken. Livsmedelsverket håller med stöd från forskare och andra myndigheter på att arbeta fram förslag till nya kostråd som både är näringsriktiga och tar hänsyn till miljö och klimat. Arbetet har inriktats på fyra av de 16 nationella kvalitetsmål för miljön som riksdagen fattat beslut om - begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv.

Vad ligger till grund för råden?

De svenska kostråd som funnits hittills har utgått från de nordiska näringsrekommendationerna. För att klara de nationella miljömål, som riksdagen slagit fast, är det angeläget att ändra kostvanor och i större utsträckning välja livsmedel som produceras med hänsyn till miljö och klimat. De nya råden bygger därför också på studier kring energiflöden och livscykelanalyser av livsmedel som det är önskvärt att vi äter både för hälsans och för miljöns skull. Det finns inga råd kring konsumtion av mat som inte är önskvärd eller nödvändig för vår hälsa, t.ex chips, godis och läsk och alkoholhaltiga drycker.

Ät mindre kött

Köttproduktionen är väldigt resurskrävande och den största miljöbelastningen sker på gården. Därför är ett av de allra viktigast stegen mot miljösmarta matval att minska konsumtionen av kött. Från nuvarande cirka 80 kilo per person och år helst ned till 50 kilo vilket inte heller skulle påverka vår hälsa negativt. I dag överkonsumerar vi kött enligt Livsmedelsverket. Om alla svenskar avstår en portion kött i veckan minskar koldioxidutsläppen med 1,5 miljoner ton per år. Det är lika mycket som ett års utsläpp från 233 000 bilar. Köttet vi väljer att äta bör helst komma från naturbetes- eller ekologiska kor och får som äter svenskodlat grovfoder och betar oplöjda och naturliga hagmarker. De bidrar till att hålla landskapet öppet och bevara den biologiska mångfalden. Sådan nötboskap konkurrerar inte heller om åkermarken på grund av odling av foder. Kyckling och griskött orsakar mycket lägre metanutsläpp än kor men produktionen av deras foder är ofta resurskrävande och skulle i större utsträckning kunna bestå av rester från livsmedelsproduktion och konsumtion.

Ät lokalt och säsongsanpassat

Potatis, pasta, bröd och gryn är miljösmart mat som finns och produceras i vår närhet. För miljöns skull är potatis bättre än ris. Risodlingar släpper ut metangas och har tre gånger större klimatpåverkan än potatis. Grova grönsaker som morötter, rödbetor, lök, blomkål, vitkål, rödkål och broccoli är lagringståliga och påverkar klimatet mindre än tomater, gurka och olika salladssorter. Känsliga frukter och grönsaker är bra att handla så närodlat som möjligt. I dag kasseras en tredjedel av allt grönt på väg från odlaren till konsument. För att undvika flygfrakt och långa lastbilstransporter av färska frukter och grönsaker är det klokt att följa den svenska odlingssäsongen. Ät primörer vår och sommar, svenska frukter, bär, grönsaker och svamp under sensommar och höst, bönor, kål och rotsaker under vintermånaderna.

I bär och fruktodlingar används mycket bekämpningsmedel. Bananer, citrusfrukter och vindruvor besprutas mest av frukterna. Om och när det finns, välj obesprutade (t.ex ekologiska) närodlade och bär och frukter. Likaså grönsaker som odlats på friland eller i växthus som värms med förnybar energi.

För svenskodlade bär, frukter och grönsaker används generellt mindre mängder av bekämpningsmedel. Den energi som används i växthus och djurstallar är allt oftare baserad på biobränslen och vindkraft. Sverige har gott om odlingsbar mark. Vi har heller inte förstört matjordarna med ensidig odling av samma växtsort, till skillnad från många länder som vi i dag importerar livsmedel ifrån. Därför skulle vi kunna odla mer mat i Sverige och framför allt ekologiska livsmedel som lever upp till målen giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv. Ju närmare maten produceras desto kortare transporter och bättre insyn och kontroll.

Ät nyttiga och miljövänliga fetter

Av matfetter är både olivolja och rapsolja bra för hälsan. I Sverige är rapsolja bäst ur miljösynpunkt. Raps odlas i Sverige och är en växtföljdsgröda som gynnar växt och djurliv, i synnerhet pollinerande bin och humlor. Smör är en biprodukt ur mjölkproduktionen och gynnar biologisk mångfald via betande kor men innehåller mättat fett som vi ska äta mindre av. Palmolja, som innehåller mycket mättat fett och ofta ingår i matfettsblandningar för att den inte härsknar så lätt, odlas till stora delar på skövlad regnskogsmark och är varken nyttig eller miljövänlig.

Ät fisk och skaldjur från hållbart fiske

För hälsans skull är det bra att äta fisk och skaldjur minst två eller tre gånger i veckan. Men för livet i sjöar och hav är det viktigt att hushålla noga med det bestånd av fisk och skaldjur som finns kvar efter rovfiske och olika skador och föroreningar. Undvik hotade arter och välj miljömärkta skaldjur och fiskar (KRAV och MSC, se avsnitt om märkning) som fångats på så skonsamt sätt som möjligt. Se också upp med odlad fisk. Laxodling t.ex. kräver mycket foderfisk och kan orsaka övergödning av hav och vattendrag. Odlade musslor och ostron är däremot smarta miljöval. De kräver inget foder, silar växtplankton ur havet och bidrar till att minska övergödningen.

Källor

Äter du på klimatet? Broschyr, Naturskyddsföreningen

På väg mot miljöanpassade kostråd – vetenskapligt underlag för miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Rapport 9, Livsmedelsverket 2008.

Hur ska jag välja mat för att var miljösmart? Kan jag äta miljösmart och hälsomedvetet? Hur gör man när man räknar på olika produkters miljöpåverkan. Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa texterna i detta avsnitt. Titta också på filmen här till höger.

Efterfrågan på klimatinformation om produkter ökar runtom i världen. Men att beräkna en varas totala klimatpåverkan är svårt. Carbon Footprinting är ett projekt mellan ett 50-tal länder som, tillsammans med den internationella standardiseringsorganisationen ISO, arbetar för att få till stånd enhetliga metoder för klimatmärkning av varor och tjänster. Arbetet ska vara klart år 2011. Frivillig klimatmärkning pågår redan i flera länder.

Brittiska livsmedelskedjan Tesco var först i Europa med att klimatmärka varor. Symbolen är ett fotavtryck där mängden utsläpp av koldioxid anges för respektive vara. Märkningen inleddes våren 2008. De första produkterna som märktes var apelsinjuice, lök, potatis och tvättmedel. Ett år senare var ett hundratal av kedjans varor klimatmärkta. Tesco har också tagit fram en skrift om vad man kan göra för att minska klimatavtrycket. En miljon exemplar av skriften har distribuerats till kunder i Storbritannien och på Irland.

Den franska regeringen överväger att införa en obligatorisk klimatmärkning. Hur den ska utformas är inte klart men beslut fattas under våren 2010. Ett avtal finns redan mellan Miljödepartementet, ansvariga myndigheter och de stora kedjorna om att utveckla klimatmärkningen under en femårsperiod. Flera livsmedelskedjor har redan infört klimatmärkning som t.ex. Casino, Leclerc, Intermarché och Ecomarché. Casino, exempelvis, grundar sin koldioxidmärkning på de fem viktigaste stegen i varans livscykel och har cirka 3000 varor med märket ”Carbon Casino”.

I Schweiz använder matkedjan Migros procenttal för att informera om hur mycket koldioxidutsläppen har minskat vid produktion av olika varor, alltså en slags omvänd information. Kedjan delar också ut informationsmaterial med tips om hur man kan spara energi genom att agera och handla på olika sätt.

Läs mer:

Tesco

Klimatmärkningen.se

 

Bra Miljöval

Naturskyddsföreningen som är Sveriges största oberoende natur- och miljöorganisation har tagit fram märket Bra Miljöval för att underlätta för konsumenter som vill handla miljövänligt. För att ett företag ska få använda märket på sin produkt måste produkten uppfylla särskilda miljökriterier. De produkter som bär märket kan vara varor som till exempel hushållskemikalier eller tjänster som till exempel elenergi och transporter.

 

EU-blomman

EU-blomman eller ”EU Ecolabel” som märket heter egentligen är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. Märket visar att EU-kommissionens miljökriterier är uppfyllda. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Varor som bär märket kan vara hygienartiklar, hushållsmaskiner, bäddmadrasser, kläder, möbler mm.

Läs mer: Europeiska kommissionen – Eco-label

 

Forest Stewardship Council (FSC)

Forest Stewardship Council är ett certifieringsorgan för trävaror. Märkningen visar att varorna producerats från skogar som brukas på ett miljöanpassat och ekonomiskt hållbart sätt. Krav ställs på att biologisk mångfald ska skyddas och att urbefolkningars rättigheter respekteras. Drygt tio procent av världens skogar är FSC-certifierade idag (2009).

 

Svanen

Svanenmärket är nordens officiella miljömärke som i Sverige utfärdas av Miljömärkning Sverige. Produkterna eller tjänsterna som bär märket måste uppfylla vissa miljökriterier som omprövas regelbundet. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Svanen används på kemtekniska varor, hygienartiklar, maskiner, hotell mm.

 

TCO

Den internationella TCO-märkningen används för IT- och kontorsutrustning med bra användarvänlighet och liten miljöbelastning. Produkterna testas och bedöms av oberoende kvalificerade testlaboratorier. Gällande krav för märket bestäms tillsammans med användare, tillverkare och forskare och andra experter. När det gäller miljön ställer TCO krav på låg energiförbrukning, begränsad användning av miljöfarliga ämnen samt återvinning. TCO Development som äger märket är ett aktiebolag som ägs av TCO, Tjänstemännens centralorganisation. Det finns ett antal olika TCO-märken beroende på vilken produkt som märks.

DEBIO

Norsk ekologisk märkning för livsmedel. Liksom för KRAV finns det regler som ska uppfyllas i hela produktionsledet. Kontroller utförs regelbundet för att se att reglerna följs. Varor med det norska märket syns ibland i svenska butiker.

 

Demeter

Svenska Demeterförbundet är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar biodynamisk växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer. Alla demetermärkta varor måste dessutom uppfylla EU:s regler om ekologisk produktion. Demetermärket innebär att produkten innehåller minst 95 % ekologiskt och minst 90 % biodynamiskt odlade råvaror. Genom tidsbegränsad dispens kan andelen biodynamisk råvara sänkas till minst 2/3-delar, men andelen ekologiskt odlade råvaror måste fortfarande vara 95 %. Demeterförbunden som finns i över 20 olika länder har gemensamma internationella riktlinjer.

 

Ekologiskt jordbruk (ny logo från juli 2010)

EU: s märke för ekologiska produkter får bara användas om de innehåller minst 95 procent ekologiskt producerade råvaror. EU vill genom sitt ekologiska märke underlätta för konsumenterna att känna igen ekologiska livsmedel. EU: s märke för ekologiska livsmedel håller på att få ny design, men märket som visas här (Ekologiskt jordbruk) gäller tills vidare. Från och med 1 juli 2010 måste ekologiska produkter märkas med EU-symbolen, men andra märken för ekologiska varor får användas som tilläggsmärkning. EU-märket får bara användas på produkter som är godkända av ett nationellt kontrollorgan. I Sverige finns ett antal godkända kontrollorgan: SMAK, Aranea Certifiering, Valiguard och HS certifiering.

EU-kommissionen anordnade under 2009 och början av 2010 en designtävling och en online-omröstning som var öppen för allmänheten för att utse en ny logo för ekologiska livsmedel från EU. Totalt röstade 129 493 personer vara drygt 60 % röstade på det grönvita lövet som måste användas på alla ekologiska produkter inom EU från juli 2010.

 

SMAK

Aranea Certifiering

Valiguard

Hushållningssällskapets certifiering

I love eco (ICA)

I love eco är ICA:s varumärke för ekologiska livsmedel. Livsmedlen är godkända enligt EU:s eller KRAV:s regler för ekologisk produktion.

 

KRAV (nytt märke från 2010-02-10)

KRAV är en ekonomisk förening som ägs av en grupp företag och organisationer och som arbetar för en ökad ekologisk produktion och konsumtion. Märket används främst på livsmedel men används även för andra produkter som till exempel textilier. För att få använda KRAV-märket ska föreningens regler vara uppfyllda vilket också ska kontrolleras regelbundet av ett godkänt certifieringsorgan (SMAK, Aranea Certifiering, Valiguard, HS certifiering).

KRAVs regler innebär att konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel inte får används. I den ekologiska animalieproduktionen ställs höga krav på att främja produktionsdjurens behov och välbefinnande. KRAV har också vissa begränsningar gällande användningen av tillsatser i livsmedel. En produkt som uppfyller KRAVs regler uppfyller även automatiskt EU:s ibland mindre långtgående regler för ekologiskt jordbruk varför produkten får märkas med båda symbolerna.

Med utgång från den ekologiska grunden tar KRAV ett nytt steg mot målet om en hållbar livsmedelsproduktion genom att lägga till regler som minskar matens klimatpåverkan. Inledningsvis gäller tillägget växthus och fiske och fortsätter successivt inom samtliga områden t.o.m. år 2012. I samband med denna förändring i märkningen så införs ett nytt KRAV-märke.

 

Marine Stewardship Council

MSC (Marine Stewardship Council) är en global, oberoende, icke vinstdrivande organisation som arbetar med att lösa problemen med överfiskning av världens vatten. MSC certifierar företag som enligt bedömning bedriver ett hållbart fiske. Antalet fiskprodukter som bär märket ökar stadigt i svenska butiker. Organisationen grundades 1997 av Unilever och Världsnaturfonden (WWF) men står nu på egna ben med stöd från olika företag och organisationer.

 

Rainforest Alliance

Rainforest Alliance är en internationell icke vinstdrivande organisation som certifierar företag som kan visa att de producerar varor och tjänster på ett sätt som bevarar den biologiska mångfalden och möjliggör människors långsiktiga försörjning.

 

Svensk lantmat

Svensk lantmat är en producentförening för små och stora svenska livsmedelsföretag. Föreningen har funnits sedan 1990 och har som mål att företagen ska finnas nära konsumenten och garanterar kvalitet och ursprung. Märket är inte ett miljömärke utan ett kvalitetsmärke, men eftersom varorna är närproducerade kan de ändå medföra vissa miljövinster i form av minskade transporter.

 

Svenskt Sigill

Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke för livsmedel och blommor. Varor märkta med Svenskt Sigill kommer alltid från svenska gårdar och går att spåra tillbaka till sitt ursprung. Märket garanterar att varan har producerats enligt regler om livsmedelssäkerhet, miljöhänsyn, god djuromsorg och öppna landskap. Ett fristående kontrollföretag kontrollerar att reglerna följs. Märket Svenskt sigill ägs av Sigill Kvalitetssystem AB som är ett dotterbolag till Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

 

Treklövern (COOP)

Treklövern är inte ett officiellt miljömärke utan fungerar som en guide till miljömärkta varor i Coops butiker, till exempel KRAV-märkta livsmedel.

 

Änglamark (COOP)

Änglamark är inget miljömärke utan Coops varumärke för miljövänliga varor som tillsammmans med änglamarksymbolen är märkta med till exempel KRAV-märket eller Svanen.

 

Ø-märket

Märket får sättas på danska ekologiska varor som producerats och kontrollerats enligt de regler som utfärdas av Danmarks centrala livsmedelsmyndighet (Fødevarestyrelsen) och EU. Varor med det danska märket syns ibland i svenska butiker.