Vad är en livscykelanalys?

En livscykelanalys är när man bedömer hur en vara eller en tjänst påverkar miljö och klimat under hela sin livstid. Ett livsmedel följer man från ursprunget på åkern, i växthuset, stallet eller havet via förädling och handel hem till middagsbordet och så småningom soppåsen eller komposten. Att göra en livscykelanalys, eller en ”LCA” som det förkortas, är både dyrt och komplicerat. Nordiska ministerrådet har tagit fram standarder för hur man ska gå till väga. Syftet med en LCA är att se var i kedjan det är möjligt att göra förbättringar som minskar miljö- och klimatbelastningen.

Hur görs de?

Analysen delas upp i flera steg. Först måste man definiera vad som ska undersökas. Till exempel en liter mjölk, ett kilo griskött, ett kilo bröd, ett kilo isbergssallat. Man måste också besluta sig för var analysen ska börja och sluta, ska den t.ex. göras från gården till matbordet. Sedan börjar insamling av data. Varje led i kedjan inventeras när det gäller energianvändning, utsläpp till luft, vatten och mark, transporter och inköp av varor. Slutligen görs en viktning av insamlade data, där man tar hänsyn till hur skadliga olika utsläpp är och var miljöpåverkan är störst.

De växthusgaser som inventeras är koldioxid, metan och lustgas. Effekten på klimatet varierar för de olika gaserna. För att belastningen ska kunna jämföras räknas utsläppen om och redovisas som koldioxidekvivalenter. Metanutsläpp multipliceras med 21 och lustgas med 310. Ett kilo koldioxid är lika med ett kilo koldioxidekvivalenter medan ett kilo metangas alltså är lika med 21 kilo koldioxidekvivalenter.

Vad tittar man på?

För livsmedel börjar analysen ofta i primärproduktionen – det vill säga på gården. Där tittar man på hur marken odlas, om bekämpningsmedel används, om djuren går ute på bete eller föds upp inomhus. Man ser också på vilket foder de får, om det produceras på gården eller köps in. Det går åt energi för att så, skörda och bearbeta jorden. För att det som odlas ska växa behöver jorden gödslas. Mot ogräs och skadeinsekter används kanske kemisk besprutning. Även miljöbelastningen för produktion av andra varor räknas in. Till exempel kraftfoder och handelsgödsel, som köps utifrån och transporteras hem till gården.

I förädlingsledet (mejeriet, slakteriet, charkfabriken osv.) undersöks energiförbrukning och annan belastning på miljön i samband med tillverkning, avfallshantering och transporter. Samma gäller vid förpackning och distribution samt lagring i butik. Färskvaror behöver förvaras kallt under transport och lagring. Det ökar energiförbrukningen. Man kan också studera man hur mycket konsumenten belastar miljön när varan fraktas hem från butiken, lagras i kyl eller fryses och tillagas. Även sophanteringen kan analyseras, exempelvis mängden mat som kastas. Om förpackningar återvinns eller deponeras spelar också roll i den totala miljökonsekvensanalysen.

Miljöpåverkan i olika delar av kedjan – Några exempel

Råvaruproduktionen i jordbruket är den del i matkedjan som ger störst bidrag till växthuseffekten, försurning och övergödning. Allra störst påverkan har kött och mejeriprodukter. Största utsläppen av växthusgaser är metan från djur samt utsläpp av lustgas från kvävegödsling av åkermark och tillverkning av handelsgödsel. Koldioxidutsläpp från maskiner och fordon samt vid tillverkning av handelsgödsel spär på effekten. Grönsaker som odlas i växthus som värms med fossila bränslen har större klimatpåverkan än frilandsodlade eller de från växthus som värms upp med biobränslen. Kedjan efter bonden påverkar avsevärt mindre. I förädlingsledet är det svinn och förpackningar som orsakar mest utsläpp. Svinn är ett problem även i butikerna men främst är det energi till kyl och frysdiskar som ökar på koldioxidutsläppen. Av transporterna är det konsumentens hemtransport som har störst klimatpåverkan.

I odlingar med fisk och skaldjur svarar fodret för 90 procent av livscykelns hela klimatpåverkan. För viltfångad fisk och skaldjur är det fiskemetoderna som avgör. Ju mer diesel som används desto större utsläpp. Fartyg som trålar upp fångsten kräver mer energi än båtar som fiskar med nät längs hemmakusten.

Källor/läs mer

Mat och klimat. En sammanfattning om matens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, SIK rapport 776, 2008.