Godisets miljöpåverkan - rapport
Godis, chips, läsk, miljön och klimatet
Att godis kanske inte är det bästa hälsovalet vet de flesta. Men att godis, chips och läsk påverkar miljön och klimatet kanske inte alla tänker på. Nu har godisets miljöpåverkan utretts för första gången i en studie genomförd av SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik).
Kött är normalt det livsmedel som har störst klimatpåverkan. Men i godisstudien kom man fram till att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött. Godis, chips och läsk står för nästan en procent av Sveriges totala miljöpåverkan, eller 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. Och detta utan att de bidrar med särskilt mycket näring till konsumenten.
Minska matavfallet
Ungefär vart fjärde matkasse vi bär hem slängs. Ungefär hälften av den maten slängs i onödan. Mat som slängs i onödan innebär en stor och onödig belastning på miljön. Det betyder också att onödigt mycket mark används för odling och uppfödning av djur. Eller rättare sagt, om vi inte skulle slänga så mycket mat så skulle den mark vi odlar kunna mätta många fler munnar. Och den där bilresan till och från affären med mjölken blir ännu sämre ur klimatsynpunkt. Ungefär 25 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från produktion och konsumtion av mat. Det innebär att vi skulle kunna minska utsläppen ganska mycket om lärde oss att hushålla bättre med maten.
Under vecka 47 höll Lantmännen kampanjen "Var rädd om maten". Konsumentföreningen i Stockholm har också arbetat mycket med frågor kring matsvinn.
Har du några tips eller idéer, eller känner du till bra exempel på hur man kan minska matavfallet hemma, i skolan, på retsauranger och i affärer?
”Krögare föredrar lokala råvaror”
2010-08-31
Ät lokal mat och stöd landsbygden – så resonerar både konsumenter, grossister och krögare, visar en färsk undersökning som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) genomfört. Drivkraften bakom den hetaste mattrenden är konsumenternas efterfrågan och det viktigaste argumentet för konsumenterna att köpa lokalt producerad mat är att stödja en levande landsbygd. Konsumenterna menar också att lokalproducerat är bra för miljön och för djuren.
Sveriges lantbruksuniversitet
Matresa ska stoppa matsvinn
Lägg inte på mer än du orkar äta upp! Släng inte maten! Nej, det är inte med pekpinnar som Knivsta kommun ska minska matsvinnet i skolorna. I stället bjuds eleverna på en matresa. Det är kostchefen i kommunen Ingela Nannström som tagit initiativ till projektet Vår härliga matresa, där fabler spelar en central roll. Tanken är att de yngre barnen genom illustrationerna ska lära sig om matens ursprung och fyllas med respekt och omtanke.
Upsala Nya Tidning
Pressinbjudan 23 mars - Seminarium från projektet Miljösmart mat om hur man kan bli en miljösmartare matkonsument
Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera? Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I en expertpanel sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill.
- Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige de senaste 10-20 åren och vi äter nu mer kött än vad som är motiverat ur näringssynpunkt. Produktionen av kött är väldigt resurskrävande och medför en mycket större miljöbelastning jämfört med odling av vegetabiliska livsmedel. För miljöns och även vår hälsas skull skulle vi gott och väl kunna minska vår köttkonsumtion.
Detta säger Monika Pearson som har medverkat vid framtagandet av förslaget till Livsmedelsverkets miljösmarta matval utifrån kostråden.
Seminariet sänds via videolänk från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.
Datum: tisdagen den 23 mars
Tid: 15.30-17.30
Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.
Varmt välkommen!
Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt:
Pressinbjudan 16 mars - Seminarium från projektet Miljösmart mat om matsvinn, transporter och förpackningar
Visst är det väl transporten av mat som är den största miljöboven - eller? Ett av tio kilo mat som vi köper i Sverige slängs i onödan. Odlad lax från Norge transporteras till andra sidan jordklotet för att rensas och styckas och transporteras sedan till svenska butiker. Hur ska vi hantera maten på bästa sätt för att minska onödig miljöbelastning? Hur stor skillnad gör det om jag cyklar till affären istället för att ta bilen? Hur gör man för att jämföra klimatpåverkan från olika livsmedel? Frågor kring transporter, förpackningar och svinn diskuteras vid årets första seminarieträff i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan.
I expertpanelen sitter Elin Röös från Institutionen för energi och teknik vid SLU, Uppsala och Anna Carlsson, expert på matsvinn från Konsumentföreningen Stockholm.
- Vi slänger mycket mat i vårt samhälle idag, och mycket av den maten slängs helt i onödan vilket också ger en helt onödig miljöbelastning. Om vi ändrar vårt beteende kan det göra stor skillnad för miljön, säger Anna Carlsson.
Seminariet ges via videolänk och sänds från Sveriges lantbruksuniversitet vid Ultuna i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.
Datum: tisdagen den 16 mars
Tid: 15.30-17.30
Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.
Varmt välkommen!
Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt:
Att välja miljösmart
Klimatmärkning i andra länder
Efterfrågan på klimatinformation om produkter ökar runtom i världen. Men att beräkna en varas totala klimatpåverkan är svårt. Carbon Footprinting är ett projekt mellan ett 50-tal länder som, tillsammans med den internationella standardiseringsorganisationen ISO, arbetar för att få till stånd enhetliga metoder för klimatmärkning av varor och tjänster. Arbetet ska vara klart år 2011. Frivillig klimatmärkning pågår redan i flera länder.
Brittiska livsmedelskedjan Tesco var först i Europa med att klimatmärka varor. Symbolen är ett fotavtryck där mängden utsläpp av koldioxid anges för respektive vara. Märkningen inleddes våren 2008. De första produkterna som märktes var apelsinjuice, lök, potatis och tvättmedel. Ett år senare var ett hundratal av kedjans varor klimatmärkta. Tesco har också tagit fram en skrift om vad man kan göra för att minska klimatavtrycket. En miljon exemplar av skriften har distribuerats till kunder i Storbritannien och på Irland.
Den franska regeringen överväger att införa en obligatorisk klimatmärkning. Hur den ska utformas är inte klart men beslut fattas under våren 2010. Ett avtal finns redan mellan Miljödepartementet, ansvariga myndigheter och de stora kedjorna om att utveckla klimatmärkningen under en femårsperiod. Flera livsmedelskedjor har redan infört klimatmärkning som t.ex. Casino, Leclerc, Intermarché och Ecomarché. Casino, exempelvis, grundar sin koldioxidmärkning på de fem viktigaste stegen i varans livscykel och har cirka 3000 varor med märket ”Carbon Casino”.
I Schweiz använder matkedjan Migros procenttal för att informera om hur mycket koldioxidutsläppen har minskat vid produktion av olika varor, alltså en slags omvänd information. Kedjan delar också ut informationsmaterial med tips om hur man kan spara energi genom att agera och handla på olika sätt.
Läs mer:
Miljömärken för andra varor än livsmedel
Bra Miljöval
Naturskyddsföreningen som är Sveriges största oberoende natur- och miljöorganisation har tagit fram märket Bra Miljöval för att underlätta för konsumenter som vill handla miljövänligt. För att ett företag ska få använda märket på sin produkt måste produkten uppfylla särskilda miljökriterier. De produkter som bär märket kan vara varor som till exempel hushållskemikalier eller tjänster som till exempel elenergi och transporter.
EU-blomman
EU-blomman eller ”EU Ecolabel” som märket heter egentligen är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. Märket visar att EU-kommissionens miljökriterier är uppfyllda. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Varor som bär märket kan vara hygienartiklar, hushållsmaskiner, bäddmadrasser, kläder, möbler mm.
Läs mer: Europeiska kommissionen – Eco-label
Forest Stewardship Council (FSC)
Forest Stewardship Council är ett certifieringsorgan för trävaror. Märkningen visar att varorna producerats från skogar som brukas på ett miljöanpassat och ekonomiskt hållbart sätt. Krav ställs på att biologisk mångfald ska skyddas och att urbefolkningars rättigheter respekteras. Drygt tio procent av världens skogar är FSC-certifierade idag (2009).
Svanen
Svanenmärket är nordens officiella miljömärke som i Sverige utfärdas av Miljömärkning Sverige. Produkterna eller tjänsterna som bär märket måste uppfylla vissa miljökriterier som omprövas regelbundet. Kraven ställs på produktens hela livscykel. Svanen används på kemtekniska varor, hygienartiklar, maskiner, hotell mm.
TCO
Den internationella TCO-märkningen används för IT- och kontorsutrustning med bra användarvänlighet och liten miljöbelastning. Produkterna testas och bedöms av oberoende kvalificerade testlaboratorier. Gällande krav för märket bestäms tillsammans med användare, tillverkare och forskare och andra experter. När det gäller miljön ställer TCO krav på låg energiförbrukning, begränsad användning av miljöfarliga ämnen samt återvinning. TCO Development som äger märket är ett aktiebolag som ägs av TCO, Tjänstemännens centralorganisation. Det finns ett antal olika TCO-märken beroende på vilken produkt som märks.
